Centrum för klinisk forskning Västmanland

30/10/2025

Artikel nr 36/2025: Hur kan vi stärka sjukvårdspersonals kompetens – utan att ta dem från patienterna?
Vården står inför stora utmaningar: ökade krav och färre händer. För att möta detta behövs nya sätt att utveckla och behålla kompetens hos vårdpersonal. Ett lovande sätt är att satsa på kompetensutveckling som bygger på självstyrt lärande – där medarbetarna själva styr sin utveckling, ofta med stöd av digitala verktyg.
I en studie har vi undersökt hur ett mobilt utbildningssystem fungerar i praktiken, när det används direkt i vårdmiljön och tillsammans med kollegor. Vi har samlat in data genom enkäter, observationer och intervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och chefer.
Fyra viktiga insikter från sjukvårdspersonal:
1. Ledarskap är avgörande – chefer behöver prioritera lärande.
2. Rätt förutsättningar krävs – tid, stöd och struktur är nycklar.
3. Utbildning ger effekt – personalen känner sig tryggare i sina arbetsuppgifter efter träningen.
Genom att använda checklistor som bygger på evidensbaserad vård, blev personalen mer medveten om sin egen kompetens. Samtidigt fick chefer ett verktyg för att säkerställa att medarbetarna uppfyller grundläggande krav.
Slutsats: Mobila utbildningssystem som bygger på självstyrt lärande kan göra kompetensutveckling mer tillgänglig – utan att ta vårdpersonalen från patienterna. Kliniska utbildare och färdighetscenter spelar en viktig roll i att stötta både chefer och medarbetare. Och kanske viktigast av allt: chefer behöver skapa en kultur där lärande är en självklar del av vardagen.//Marie-Louise Södersved Källestedt, docent

Background The challenge of increasing demands on healthcare and a less available workforce requires new approaches to retain and develop healthcare professionals. One way of addressing this challenge is by instituting competency-based continuing professional development based on self-directed learn...

23/10/2025

Artikel nr 35/2025: SamSa är en metod för att arbeta systematiskt och integrerat med arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete. Syftet är att undersöka om metoden kan bidra till bättre arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhet, vårdkvalitet samt till en stärkt säkerhetskultur inom både arbetsmiljö- och patientsäkerhetsområdet. Metoden testas av 13 arbetsplatser som bedriver dygnet runt verksamhet inom hälso- och sjukvården. Studien har en pragmatisk stepped wedge kluster kontrollerad design med tre olika startpunkter med minst fyra arbetsplatser per kluster. Det första klustret startade interventionen i maj 2024. Därefter har ny start skedd var fjärde månad. Datainsamling pågår fortfarande. Utvärdering kommer att påbörjas under början på 2026. //Malin Lohela Karlsson, docent

Background Integrated occupational safety and health and patient safety management are essential for addressing the challenges faced by healthcare services today. Developing and evaluating tools that support this work is crucial. This project aims to assess the effectiveness of a structured method f...

06/10/2025

Artikel nr 34/2025: Syftet med studien var att utforska och beskriva klinisk praxis för fallprevention på en akut ortopedisk vårdavdelning ur ett systemperspektiv; identifiera behov och möjligheter för att stödja det kliniska arbetet med fallprevention och undersöka om ett ramverk för att studera samspelet mellan människor, aktiviteter, kontext och teknik kan användas för att observera komplexa fenomen som fallprevention i vården.
Studien är kvalitativ, som kombinerade fokuserad etnografi med en workshop. Åtta medarbetare från olika yrkeskategorier på en ortopedisk akutavdelning deltog i intervjuer eller observerades i sitt kliniska arbete. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att beskriva fallpreventiva insatser utifrån fyra perspektiv: människor, aktiviteter, kontext och verktyg.
Studien visade att personalen beaktade fallrisk i alla möten med patienter. Fallprevention omfattade en mängd olika aktiviteter där olika yrkesgrupper hade kompletterande roller. Mötena med patienterna var målinriktade, lyhörda och individanpassade. Personalen fungerade ofta som centrala "verktyg" i bedömning, kommunikation och vägledning. Digitala verktyg (främst datorbaserade program) användes för informationssökning, dokumentation och kommunikation. Fallprevention pågick både under vårdtiden och efter utskrivning. Personalen upplevde att det långsiktiga perspektivet var svårt att hantera i den kliniska vardagen, och uttryckte behov av mer hemlika miljöer på sjukhuset.
Fallprevention med hjälp av teknik på sjukhus kan omfatta mer än bara övervaknings- och larmsystem eller digitala informationssystem. Det handlar även om att stödja personalens arbete med att engagera patienter i fallförebyggande aktiviteter. Exempelvis kan tekniska verktyg användas i träning av dagliga aktiviteter och rörelse i säkra men mer hemlika vårdmiljöer.//Åsa Revenäs, docent

The view on technology-based in-hospital fall prevention can be broadened not only to mainly include monitoring and alarm systems, information systems in general, or computer-based information in particular systems but also to support activities performed by health personnel that engage patients in....

03/10/2025

Artikel nr 33/2025: Studien undersöker hur ungdomar på SIS-hem med beroendeproblematik pratar om sina mål i terapi, och på vilket sätt formuleringar av mål hänger samman med positiva utfall i terapin. Studien diskuterar också själva möjligheten att koda målprat i terapi, och föreslår en struktur för detta till kommande studier. //Mårten Tyrberg, fil dr

03/10/2025

Artikel nr 32/2025: Att vänta barn är för många en glädjefylld tid – men det kan också vara en period då psykisk ohälsa som oro, ångest eller nedstämdhet blir tydligare. Sådana besvär kan uppstå både före, under och efter graviditeten, för vissa kan symtomen förbättras medan de för andra förvärras och det förändras även över tid. För att stödja gravidas psykiska hälsa rekommenderar nationella och internationella riktlinjer att vården systematiskt ställer frågor om psykiskt mående och erbjuder stöd vid behov.
För att möta detta har vi i Region Västmanland infört ett program på alla barnmorskemottagningar som innebär att barnmorskan ställer mer systematiska frågor om psykisk hälsa under graviditeten. Om man upptäcker riskfaktorer eller tecken på psykisk ohälsa kan den gravida snabbt få stöd, bland annat genom samtal med psykolog inom mödra- och barnhälsovården eller vid behov hänvisas vidare till annan vård.
Vi undersöker nu vilka effekter programmet får – både för de gravida och för de barnmorskor och psykologer som arbetar med det. Forskningen sker inom ramen för två doktorsavhandlingar och samlar in data från bland annat kvalitetsregister, patientjournaler, enkäter till patienter och intervjuer av personal. Resultaten kommer att presenteras i flera vetenskapliga artiklar framöver.
Vår studie pågår fortfarande och syftet är att se om arbetssättet leder till att fler får rätt stöd i rätt tid och att vården blir mer jämlik och effektiv. Resultaten kan bli viktiga inte bara för vår region, utan även för resten av landet och internationellt. Förhoppningen är att studien ska bidra med ny kunskap om hur man på bästa sätt kan identifiera och stödja psykisk ohälsa under graviditeten. På sikt kan programmet bidra till att förbättra vården för gravida och nyblivna föräldrar, och kan vara ett värdefullt bidrag till framtida riktlinjer för mödrahälsovården. //Ylva-Li Lindahl, samordnande barnmorska/vårdutvecklare och doktorand vid Centrum för klinisk forskning och Uppsala universitet

DERR1-10.2196/67179.

27/08/2025

Artikel nr 31/2025: Denna rikstäckande studie jämförde två lika stora grupper (399 + 399) av vuxna personer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och fetma — där ena gruppen genomgick viktminskningsoperation och den andra inte. Patienter som opererades hade lägre risk för IBD-relaterade problem (som sjukhusvistelse, behov av kortison, immunmodulerande behandling, nytt biologiskt läkemedel eller större IBD-relaterade tarmoperationer). Den sammansatta risken var 34 % lägre hos den opererade gruppen (adjusted hazard ratio 0,66). Studien visar att viktminskningskirurgi hos personer med IBD och fetma kopplas till färre IBD-relaterade problem och lägre behov av intensifierad behandling jämfört med patienter som inte opereras. //Ulrika Lorenzton Fagerberg, med dr

Bariatric surgery was associated with improved inflammatory bowel disease-related outcomes among patients with inflammatory bowel disease and obesity, suggesting a potential benefit from bariatric surgery among patients with concomitant obesity and inflammatory bowel disease.

27/08/2025

Artikel nr 30/2025: Denna studie visar att personer med Crohns sjukdom får mer smärtstillande opioider än resten av befolkningen. Skillnaden syns redan före diagnosen och är som störst i samband med att sjukdomen upptäcks. Användningen av opioder har generellt minskat något över tid, men ligger fortfarande klart högre bland Crohn patienter än hos referenspopulationen. Smärtproblematik vid Crohns leder ofta till ökad opioidförskrivning, vilket visar behovet av bättre alternativ för smärtbehandling. //Ulrika Lorenzton Fagerberg, med dr

Adults with incident CD had a two-fold higher use of dispensed opioids than references 2 years before diagnosis, which peaked at three- and four-fold higher use around diagnosis and remained high for 3-5 years. The decreased use of weak opioids might explain the recent decline in opioid consumption....

27/08/2025

Artikel nr 29/2025: Studien visar att perianala besvär – problem runt ändtarmsöppningen som fistlar, varbölder, sprickor eller förträngningar – är mycket vanligare hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, särskilt Crohns sjukdom. Inom fem år efter diagnos hade ungefär 1 av 10 med Crohns fått sådana besvär, jämfört med bara någon procent i befolkningen i stort. Perianala problem är en vanlig komplikation vid IBD, framför allt Crohns, och kan kräva särskild vård. //Ulrika Lorenzton Fagerberg, med dr

The cumulative incidence and prevalence of perianal diseases in Swedish patients with CD was in parity with reports from other countries, and in patients with UC and IBD-U, it was 3-4 times higher than in the population.

27/08/2025

Artikel nr 28/2025: Denna studie på över 50 000 personer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) visar att aktiv inflammation i tarmen ökar risken för benbrott. Inom ett år efter vävnadsprovtagning från tarmen var frakturrisken cirka 12 % högre hos de som visade tecken på aktiv histologisk inflammation jämfört med dem som saknade tecken på inflammation. Risken var särskilt tydlig hos de som inte behandlats med kortison och hade aktiv inflammation. För höftfrakturer sågs ingen tydlig ökning. Att hålla inflammationen under kontroll kan minska risken för frakturer hos personer med IBD. //Ulrika Lorenzton Fagerberg, med dr

Histological inflammation in IBD predicted a small increase in short-term fracture risk. Measures to reduce disease activity may reduce fracture risk in IBD.

26/08/2025

Artikel nr 27/2025: Ledrörligheten i övre extremitet minskar successivt från 16 till 76 års ålder hos vuxna med cerebral pares.
Individer med sämre handfunktion (MACS IV och V) har sämre ledrörlighet redan i ung vuxen ålder och den avtar snabbare. Därför är det angeläget med systematisk uppföljning av vuxna och individuella insatser för att bibehålla ledrörlighet och funktion.//Elisabet Rodby-Bousquet, docent

Upper-limb ROM continuously declined in adults with CP, particularly at higher MACS levels. The varied decline rates highlight the need for tailored interventions and systematic follow-up to maintain ROM and functional ability, especially among individuals at higher risk.

26/08/2025

Artikel nr 26/2025: Hos personer med ANCA-associerad vaskulit (AAV) förekommer ofta nedsatt livskvalitet, trötthet samt nedstämdhet och depression. AAV påverkar under hela sjukdomsförloppet, men framförallt kvinnor, yngre personer, och de med högre sjukdomsaktivitet upplever mest besvär från sjukdomen. Resultatet från studien visar att patienter med AAV behöver vård och stöd under hela sjukdomsförloppet, även i perioder då sjukdomen inte är så aktiv. I studien användes två frågeformulär för att mäta livskvalitet Det ena frågeformuläret kunde bättre än det andra skilja på olika nivåer livskvalitet. //Annika Granath, doktorand vid Örebro Universitet

In patients with AAV, HRQoL, anxiety, depression, and fatigue, is persistent but varies depending on disease activity, disease duration, gender, and age. Associations between disease activity and duration and HRQOL, anxiety, depression, and fatigue were present in all patients. Four clusters reveale...

26/08/2025

Artikel nr 25/2025: I Region Västmanland finns professionsutvecklingsprogram för nyexaminerade sjuksköterskor. Innan införandet, planerades även studier för att undersöka hur de nya sjuksköterskorna, deras chefer och handledare upplever programmet. Flera delstudier planerades och den här studien handlar om ett professionsutvecklingsprogram kallat PUP (på engelska ProDeveloP), som ska stötta nyutexaminerade sjuksköterskor i början av deras yrkesliv.
Många nyexaminerade inom vården känner sig osäkra och har svårt att komma in i rollen som sjuksköterska. Genom att erbjuda ett strukturerat program kan sjukvårdsorganisationer göra övergången från skola till yrkesliv lättare. Men det är fortfarande oklart hur sådana program bäst genomförs i praktiken. Syftet med studien är att ta fram, testa och utvärdera ett program som hjälper sjuksköterskor att känna sig tryggare i sin yrkesroll, hantera arbetsuppgifter bättre, känna sig välkomna i arbetsgruppen, minska stress och få bättre återhämtning – vilket i sin tur kan leda till att fler trivs och stannar kvar i yrket.
Programmet kommer att genomföras på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt kommer cirka 110 nyutexaminerade sjuksköterskor att delta, både från det gamla och det nya introduktionsprogrammet. Dessutom deltar 20 samtalsledare och 10 chefer som har ansvar för de nya sjuksköterskorna. Under programmets gång samlas information in genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Både statistik och berättelser kommer att analyseras för att få en helhetsbild.
Målet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan för nyutexaminerade sjuksköterskor, öka deras trivsel och få fler att vilja stanna kvar i yrket. Genom att erbjuda reflektion, handledning och stöd från organisationen hoppas vi kunna fylla kunskapsluckor om hur introduktionsprogram påverkar sjuksköterskors utveckling på lång sikt – och bidra till en bättre och mer hållbar vård.// Marie-Louise Södersved Källestedt, docent

Background/Objectives: This study protocol outlines the implementation of a professional development programme (ProDeveloP) designed to support newly graduated nurses (NGNs). NGNs often experience inadequacy and face challenges in developing their professional competence. Healthcare org...