Soul Health KBT

Hem
Sverige
Gothenburg
Soul Health KBT

Vill du göra en förändring i ditt liv? Mår du psykiskt dåligt? Behöver du samtalsterapi? Till mig kan du komma att få Kognitiv Beteende Terapi, coachning.

I bland händer något i ens liv som gör att man vill eller behöver göra en förändring. Det kan vara så att du kanske en anhörig som vill hjälpa någon. Det jag kan hjälpa dig med är om du känner dig stressad, grubblar mycket över negativa saker, önskar en förändring i ditt liv, du står inför ett nytt vägval, har ångest eller känner dig deppig. Det kan även handla om matproblem, tvång, någon fobi, ha höga krav som innefattar många måsten, ha en stark rädsla för något, sömnproblem, problem med sociala situationer eller att det blir problem i relationer. Det kan även handla om olika saker som kan påverka negativt utan att du riktigt vet vad problemet är eller hur du ska lösa det. Jag arbetar med kognitiv beteende terapi som är en samtalsterapi. Jag arbetar även med andra metoder och har en lång erfarenhet inom psykiatri. Utifrån dina problem och vem du är utformar jag en unik behandlingsplan för dig. Där är du också med och beskriver dina behov. Besök min hemsida: http://www.soul-health-kbt.se

Kontakta mig på 0704-17 65 74

Varmt välkommen! Pernilla Malmros

21/08/2017

När vi minns ett minne, så lagras det in på nytt.

I hjärnan har vi amygdala som hjälper oss att överleva genom att varna för fara. Faran kan vara verklig eller upplevd. Amygdalan fungerar som en "larmcentral" som säger varning inför olika faror och det vi uppfattar som faror t.ex svarta hundar bits, rynkande pannor betyder hot, flygplan betyder fara. Den är speciellt uppmärksam på ångest men även på upplevelser av skam och oro. Den varnar gärna en gång för mycket.

Vi har också hippocampus vars funktion bland annat är episodiskt och språkligt minne. Den har en aktiv del i både inlagring och återkallande av minnen. Denna formation är mycket kortisonkänslig och slås ut av långvarig stress. Därav förklaringen till nedsättning av minne vid långvarig stress.
När den inte är utsatt för långvarig stress kan den "tala om" att vi inte behöver oroa oss när amygdala larmar om fara och säga att just den svarta hunden bits inte, det flygplanet är inte farligt o.s.v. När ett stimuli blir begripligt för oss, så kommer skräcken att minska.

I terapi när vi arbetar med svåra traumatiska minnen eller flashbacks, så varje gång du minns ett minne lagras det in på nytt. Detta genom att även om vi tror att det är samma minne av t.e.x doppen i vår ungdoms sjö som vi minns varje gång, så är det inte samma minne. När ett minne återkallas blir det "instabilt" och känsligt för ny tillkommande information. En del av det vi upplever samtidigt som vi minns, t.e.x en ändrad känsla kommer att lagras in tillsammans med minnet. Säg att du får veta att sjön var förorenad. Minnena av baden kommer att ändras till följd av det.
För den fobiskt hundrädda som en gång blivit skrämd kommer en återaktivering i amygdala som varnar för fara samtidigt som episodiska minnen i hippocampus dyker upp. Så länge som alla hundar undviks förstärks inlagringen - rädsla hör ihop med hundar. Minnet blir inlärt på nytt - ofta flera gånger om dagen och minnesspåret förstärks. I terapin återkallas minnen och minnena blir instabila. Man "stör" återskapandet av minnet på olika sätt. När man tillför ny erfarenhet - t.e.x att alla hundar är inte farliga- kommer hippocampus att inlagra en modifierad version av minnet som leder till att amygdala inte larmar lika starkt nästa gång.

06/08/2017

Ibland kan värdera vara ett sätt att slippa ta ansvar. Om jag inte tycker om vad andra gör eller vill få dem att sluta, kan jag säga åt dem att det de gör inte är bra. Då behöver jag inte stå för det verkliga skälet till att jag inte vill att de ska göra på det viset, är att jag (eller alla andra) av någon anledning inte vill det, inte tror på det eller inte tycker om konsekvenserna. Det kan vara ett sätt att försöka styra någons beteende genom att uttrycka sina åsikter som fakta.

15/05/2017

Tips på en bra bok om forskningen kring de positiva effekter i hjärnan som uppstår när vi tränar. Hur träningen påverkar oss till att må bättre psykiskt. Boken är lättläst och motiverar till att börja röra på sig. Forskningen visar att träna sin kondition hjälper att b.la minska depression och ångest.

25/10/2016

Sömnformelns tredje faktor: Stress- eller aktiveringsnivå

Sömnformeln omfattar tre faktorer. Dessa samverkar och är alla viktiga för att sömnen ska fungera så bra som möjligt. Även om du har bra kontroll på den första och andra faktorn, så kan den tredje ställa till det för dig när det gäller din sömn.
Vi har en slags grundaktiveringsnivå kroppsligt och mentalt, som vi kan likna vid stand-by-läget på datorn eller tomgången på en bilmotor. På vilken nivå detta fysiologiska grundläge ligger på varierar mellan individer. Troligtvis är det genetiska orsaker, men det kan även till en del vara inlärt och kopplat till vårat beteende och vår livsstil. Basaktiveringen handlar exempelvis om puls- och blodtryck vid vila, men också om hjärnans aktiveringsnivå, om neurotransmittorer och hormoner. Även om det finns individuella variationer vad gäller baslägen, så ska vår fysiologiska aktivering normalt ligga lågt när vi vilar och stiga när vi är aktiva.
En del personer med sömnproblem tycks ha en relativt hög basaktivering. När de ska vila eller sova går inte deras aktiveringsnivå ned så mycket. Om vi liknar det vid bilmotorn, så skulle det vara som att ha choken på, trots att bilen är varm.
Aktivering är sömnens motsats.
Vi har en drivkraft för sömn och en drivkraft för vakenhet, så att vi inte bara ska fortsätta att sova. Om aktiveringskraften är lägre än sömnbehovet, så finns det möjlighet för sömnen att "ta plats". Alltså om sömnbehovet är större än vår aktivering, så somnar vi.
Om vi har byggt upp ett tillräckligt sömnbehov men vi kan inte somna är vår aktiveringnivå högre än sömnbehovet och för hög för att sömnen ska ta plats. Hjärnan kör på hög varv. Tankarna går inte att stoppa. Hjärtat slår för fort. Andningen är snabb och det är svårt att ligga stilla. Din aktivering, fysiologiskt och mentalt, är för hög.
Hur kan man komma åt detta?
Du kan antingen höja ditt sömnbehov mer, det vill säga vara vaken längre. Det kan hjälpa. Dock kan aktiveringen också öka om du blir för trött. Du blir övertrött. Metoden att öka sömnbehovet fungerar därför inte alltid.
Det andra alternativet är att minska din aktiveringsnivå. Genom att på olika sätt lära dig att gå ner i varv, slappna av och sänka din fysiologiska och mentala aktiveringsnivå, kan du ge ökat utrymme för din sömn att kunna slå igenom. Vad får dig att kunna gå ner i varv? Det är en viktig förmåga att kunna.
Evolutionärt sett har det funnits ett överlevnadsvärde i att vara beredd på att försvara sig mot hot (ex vilda djur) även när vi vilar eller sover. Vi har därför utrustats med en väktare i hjärnan som bildligt talat kan hålla ett halvt vakande öga, och ett halvt öra, öppet för att vi ska vara beredda att reagera om något hotar oss när vi sover eller vilar.

25/10/2016

Den andra faktorn i sömnformeln: Dygnsrytmen

Vi människor fungerar enligt ett dygnsrytmiskt mönster, som handlar om att vi är anpassade att sova när det är mörkt, det vill säga på natten, och vara vakna och aktiva när det är ljust, alltså på dagen. Sömnen har de bästa förutsättningarna att fungera när vår fysiologi är nedvarvad, enligt dygnsrytmen, nattetid. Dessutom är vår fysiologi påverkbar via vårt beteende och ljus och mörker. Även temperatur spelar in här.
Är det någon skillnad på sömnens kvalitet om man sover före eller efter midnatt?
På kvällen, några timmar före midnatt, sjunker vår fysiologiska aktivering genom att dygnsrytmen faller. Den fortsätter att falla till klockan 03-04 på natten, då dygnsrytmen når sin bottennivå. Därefter stiger dygnsrytmen igen och ligger som högst på eftermiddagen. Om du lägger dig, och somnar, före midnatt har du som mest hjälp av dygnsrytmen när det gäller att behålla din sömn hela natten. Efter 4-5 timmars sömn når du dygnsrytmens bottennivå. Då är du som mest trött och nedvarvad om du skulle vakna. Därav kan du fortsätta att sova ett par tre timmar till, då dygnsrytmen forfarande ligger lågt. När sedan dygnsrytmen (kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och vår övriga fysiologiska aktivering) stiger alltmer på morgonen, är det svårare att fortsätta sova. Då vaknar vi, och känner att vi behöver gå på toaletten och att vi är hungriga.
Det behöver inte vara någon skillnad på kvaliteten på sömnen före eller efter midnatt. Vi kan sova lika god sömn efter midnatt som före.
Vi kan bli hjälpta av dygnsrytmen för sova längre. Somnar vi senare på natten kan vi ha svårare att sova lika många timmar. Vi vaknar tidigare än vi vill. Detta på grund av förklaringen tidigare.
Jobbar man natt känner man väl till detta fenomen att det är svårt att sova längre än 5-6 timmar. Man somnar snabbt eftersom man har varit vaken länge (den första faktorn i sömnformeln). Man somnar kanske kl 8 och vaknar kl 13-14 då dygnsrytmens stigande k***a "tar över". Alltså, även om ditt sömnbehov är uppbyggt ordentligt enligt första faktorn i sömnformeln (vakenhetens längd) så tar sömnformelns andra faktor (dygnsrytmen) över och väcker dig när din fysiologiska, dygnsrytmiska, aktivering nått en viss punkt.

Sömn gynnas av mörker. Vårt främst sömnstödjande hormon melatonin insöndras vid mörker. Det hjälper att ha det mörkt där du sover. Gärna mörkläggningsgardiner. Under kvällen kan du hjälpa till med att släcka ner successivt. Det hjälper melatonininsöndringen och du blir trött.
Ljuset stänger av melatoninfrisättningen och är vakenhetshöjande. Det hjälper oss att bli av med tröttheten som melatoninet skapar. Ljuset ställer också in vår inre biologiska klocka. Det är bra att få ljus på morgonen och under dagen. Det stärker vår dygnsrytm, och sömnen får bättre förutsättningar att fungera.
Vad gäller temperaturen, så sjunker vår kroppstemperatur under natten som en del av att dygnsrytmen faller. Låg kroppstemperatur hjälper att hålla vår fysiologiska aktivering på en låg nivå, vilket ger möjlighet för sömnen att "ta plats". Vi kan hjälpa till genom att ha det svalt i sovrummet.

24/10/2016

Den första faktorn: Vakenhetens längd (eller homeostas)

Homeostas betyder jämvikt. Kroppen försöker, på många punkter, att uppnå och bibehålla jämvikt för att vi ska fungera så bra som möjligt.
När det gäller sömn och vakenhet vill kroppen uppnå en balans. Det handlar framförallt om balansen mellan den energi vi förbrukar och den energi vi bygger upp. Under vakenhet förbrukar vi energi och under sömnen bygger vi upp energi. Sömnen är ett svar på den vakenhet vi haft.
Från det att vi vaknar på morgonen byggs vårt sömnbehov upp alltmer ju längre tiden går. När vi har nått en viss punkt, det vill säga varit vakna ett visst antal timmar, så har vårat sömnbehov stigit så mycket att vi skulle kunna somna. Hur länge vi sover beror på hur stort sömnbehov vi har byggt upp. Har vi tagit en tupplur mitt på dagen skulle det inte bli en så lång sömn, eftersom det bara gått några timmar sedan vi sov senast. På samma sätt skulle sömnen natten efter en tupplur kunna bli kortare, ytligare eller splittrad av uppvaknanden. Detta eftersom tuppluren skulle ha sänkt sömnbehovet till en lägre nivå, och det skulle sedan börja byggas upp igen efter att vi vaknat från tuppluren.
Sömnbehovet byggs alltså upp som ett resultat av vakenhetens längd. Har vi varit vakna längre behöver vi mer djupsömn.
Om vi har varit vakna länge eller lidit av sömnbrist, ökar andelen djupsömn.
Vi sover 3-4 min djupsömn för varje timma vi har varit vakna dagen innan. Om vi har varit vakna 16 timmar sover vi 45-65 min djupsömn under natten.
För att kunna sova 8 timmar behöver du vara vaken 16 timmar. Den totala mängden sömn (och djupsömn) är relativt konstant över dygnet.

24/10/2016

Vad påverkar vår sömn?

Sömnformeln:
Det är tre faktorer som styr våran sömn och påverkar hur vi sover på natten. Sammantaget kallas det för sömnformeln.
Den består av tre komponenter:

1. Vakenhetens längd- hur länge vi har varit vakna sedan föregående sömn.

2. Dygnsrytmen - vår inre biologiska klocka.

3. Stress- eller aktiveringsnivån - hur stressade, uppvarvade eller fysiologiskt aktiverade vi är.

Man kan se varje komponent som ett reglage som går att vrida på. De olika reglagen har var sitt optimalt läge, där sömnen har bäst förutsättningar att fungera. Jag ska beskriva detta lite tydligare.

20/10/2016

Nu när höstmörkret kommer och många dagar kan vara gråa är det bra att komma ut i dagsljuset även om det är grått ute. Det är det bästa ljuset som hjälper oss att sova och må bra. Det finns även dagsljus lampor man kan köpa för att få ett dagsljus inomhus. För de människor som är känsliga för ljus och mörker kan det hjälpa att man inte känner sig låg.

20/09/2016

Är ångest en känsla?

Det kan ju upplevas så när man har ångest eftersom det känns mycket i kroppen.
En ångestreaktion delas in i fyra delar:

# Fysiologisk, alltså det som händer i kroppen. Det kan vara yrsel, svettning, tunnelseende, öronsusning, ökad puls, adrenalin som pumpas ut i blodet, tryck över bröstet m.m

# Tankemässig, ofta katastroftankar, såsom t.e.x "Jag kommer göra bort mig totalt." "Jag kommer inte klara detta." osv.

# Beteendemässig, i första hand undvikande-, säkerhets- och flyktbeteenden samt ytlig och försnabbad andning.

# Känslan är ofta rädsla men kan också vara ledsen, ilska, skam och skuld.

När man får en ångestreaktion kan man hjälpa sig själv mycket med sin andning. När andningen ökar får man en obalans i blodet av syre och koldioxid. Detta gör att man får ett tryck över bröstet. Ett tips är att innan man andas ut räknar man till tio och sedan andas ut. Detta hjälper till att få rätt balans i blodet och trycket i bröstet släpper.

22/08/2016

Medveten närvaro/Mindfulness

Hur göra?
Döm inte: Se men värdera inte. Var neutral. Håll dig till fakta.
Skilj ut dina åsikter från den faktiska situationen.
Acceptera och ta emot varje stund och händelse som den är.
Lägg märke till vad som påverkar dig positivt men värdera inte. Lägg märke till vad som påverkar dig negativt men värdera inte.
När du kommer på dig själv med att värdera, döm inte ditt värderande.

Gör en sak i taget: Ät när du äter. Gå när du går. Bada när du badar. Arbeta när du arbetar. Koncentrera dig på vara tillsammans med den du samtalar eller umgås med för ögonblicket. Gör vad du än gör med hela din uppmärksamhet.
Om andra händelser, andra tankar eller starka känslor distraherar dig, ska du lämna det som distraherar dig och sedan återgå till det du höll på med. Detta kan du behöva göra om och om igen. Var envis.

Var effektiv: Gör bara det som fungerar, det som situationen kräver.
Fastna inte i principer som motverkar dina mål. Var smidig.
Möt den situationen du befinner dig i, inte den du skulle vilja vara i eller den som vore mer rättvis eller bekväm.
Ha dina mål klara för dig och gör det som behövs för att uppnå dem.
Frigör dig från plågsamma känslor som minskar din möjlighet att uppnå dina mål, t.ex hämndbegär, onödig ilska och behov av att ha rätt.

13/08/2016

Medveten närvaro/Mindfulness

Att känna till och leda sitt inre: Vad göra?
Observera:

Att lägga märke till vad du upplever just nu, utan att göra något annat. Bara observera utan att låta dig fångas av upplevelsen. Försök att uppleva utan reagera.
Låt tankar och känslor passera.
Lägg märke till vad du upplever genom dina sinnen -syn, lukt, hörsel, smak och känsel.

Gå sedan vidare och Beskriv:

Sätt ord på vad du upplever. När en känsla eller tanke uppstår eller när du handlar på ett visst sätt, beskriv det i ord. Säg t.e.x till dig själv "när blev jag ledsen"...eller "magmusklerna knyter sig"....eller "jag går upp för trappan steg för steg"
Låt tanken vara en tanke, och känslan bara en känsla. Fastna inte i innehållet.

Sista steget är att Delta:

Gå in i upplevelsen, var här och nu. Oroa dig inte för annat. Bli ett med upplevelsen och glöm dig själv.
Gör det som krävs i varje situation -var som en skicklig dansare som är ett med musiken och sin partner.

30/07/2016

Lyckliga, kan vi alltid vara det?

Idag lever vi i ett samhälle där vi ständigt får ny information. Det går snabbt och vi får veta att vi ska tänka positivt och "rensa ut" alla negativa känslor. Vi vi ju alla må bra. Men att vara människa innebär att ha både negativa och positiva känslor. Känslor är varken bra eller dåliga, rätt eller fel. De bara är. De är en temperaturmätare. De är svar på hur vi tolkar vår omgivning, på våra tankar, beteenden och vad vi är med om. Vi tolkar vår omgivning utifrån hur vi ser den. Vi kan vara flera som är med om samma situation men tolkar den på olika sätt och det påverkar våra tankar, känslor och beteenden.

Mycket handlar om hur vi förhåller oss till våra negativa känslor och tankar. Det finns negativa tankar som kan vara bra för oss och som kan hjälpa oss att göra den där förändringen i livet vi behöver för att utvecklas, komma vidare eller något annat. Det finns också de negativa tankar som trycker ner oss och får oss att må sämre. De är inte hjälpsamma. Om vi inte gör så stor sak av dessa tankar utan kan se tanken lite utanför oss själva. Att säga till oss själva "Det här är bara en tanke bland alla mina andra tankar." Du kan också lägga till den här frasen till den negativa tanken och lägga märke till vad som händer: "Jag lägger märke till att jag tänker att...."

Det behöver inte betyda att den är sann bara för att vi tänker den. T.e.x tanken "Jag är värdelös". Jag kanske har gjort något som inte var bra men det betyder inte att jag är värdelös för det. Att använda sig av medveten närvaro eller acceptans kan hjälpa till att inte låta dessa tankar att "fastna" men att tillåta både positiva och negativa tankar och känslor att finnas utan att de blir för stora. Vissa dagar kan man behöva säga till sig själv att "just nu känns det så här men det betyder inte att det alltid kommer att kännas så här". Att inte alltid tro på sina negativa och självkritiska tankar. Att ha negativa tankar och negativa känslor är helt normalt. Det är först när vi "smälter samman" med dem, när vi reagerar som att de vore sanna och ger dem vår odelade uppmärksamhet som det blir ett problem.

Adress

Norra Allégatan 7, 3 Tr
Gothenburg
41301

Telefon

+46704176574

Webbplats

http://www.soul-health-kbt.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Soul Health KBT postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Vill du placera din praktik längst upp i Klinik-listan i Gothenburg?

Dela

Typ

Psykiatri