- inte alltid som jag har kunnat vifta med tårna så här....
Sensommaren 2016 fick jag ett diskbråck - ett stort sådant med sjukskrivning och morfin i ett halvår samt efterföljande operation. Innan dess lite utmattning, alopecia och operation av en krånglande äggstock.
Började återhämta mig så sakteliga då jag upptäckte en skum fläck på vänster underben. Den plockades bort och analyserades. 6 veckor senare fick jag beskedet malignt melanom. Sommaren 2018 opererades tumören och ett par lymfkörtlar bort och återigen var jag invalid för ett par månader. Såret läkte hyfsat bra och man såg ingen spridning, frid och fröjd kan man tänka...
Året som följde var jag deltidssjukskriven på 50- och 75% i omgångar. Benet svullnade och jag var trött. Orken tröt verkligen och jag blev liksom aldrig pigg. Jobbade och åkte sen hem och la mig på sängen. Orkade knappt läsa läxor med barnen eller vara social. Ingen jätteskoj situation - en lättare utmattning antar jag.
Jag visste mycket väl vad jag borde göra för att ha en chans till ökad energinivå:
träning, yoga, meditation
återhämtning
hälsosam kost, hälsokost
god sömn
goda relationer
en meningsfull vardag
se över beteendemönster och jobba bort dom dåliga...
osv osv
Problemet var att jag aldrig fick upp tillräckligt med energi för att ens börja.... Jag fick aldrig till den goda spiralen...snarare tvärtom!
Jag började så smått få panik och inse att jag måste få till en drastisk förändring i mitt liv för att komma på fötter igen. Inte kul för någon i familjen att leva med en “levande död”. Började leta efter alternativ till att jobba heltid på kontor (sjukskrivningen gick inte längre att förlänga). Behövde kunna frigöra tid så att jag skulle kunna få igång den positiva spiralen. Som det var gick ju all energi åt till alla “måsten” - sen var det “tack och godnatt”... Att gå ner i tid utan ersättning var i princip mitt enda hopp. Ingen ide att söka nytt jobb eller skola om sig när man är energilös. Antar att vi är rätt många i den situationen!
Då dök det helt plötsligt upp - i mitt flöde på sociala medier - en lösning som verkade vara för bra för att vara sann faktiskt. Var sjukt skeptisk till en början visserligen, men tänkte ändå att jag skulle ge det en chans. Vad hade jag att förlora? Det var ju rätt eländigt som det var!
Nu dricker jag joniserat och alkaliserat (basiskt) vatten, minst 2 liter per dag. Har gjort detta i ca 5 veckor i skrivande stund OCH jag känner mig piggare!!! Vågar ju knappt tro att det är sant givetvis - men så är det! Och detta är ju bara början...5 veckor är rätt kort tid!
Genom att återställa kroppens pH-balans, motverka fria radikaler (vattnet är en riktigt kraftig antioxidant) och återfukta (hydrera) kroppen på cellnivån bidrar detta vatten till att föra våra kroppar tillbaka till jämvikt, eller “åter till ursprunget”. Vattnet har sitt ursprung i Japan och vattenmaskinerna är certifierade som medicinsk utrustning.
Vattnet benämns KANGEN, som på japanska betyder just "tillbaka till ursprunget". Det finns verkligen hur mycket som helst att berätta om detta vatten! Det fina är att man verkligen märker skillnad när man dricker det och det finns rätt mycket studier som också bekräftar att kroppen mår bra av det. Man boostar helt enkelt kroppen med syre! Något som våra “stressade” kroppar faktiskt kan ha brist på. Inte undra på att vi blir trötta!
Man kan välja om man “bara” vill köpa en maskin för att boosta sin kropp, men man kan också välja att bli distributör och då jobba online. För mig blev det rena vinstlotten - jag slog 2 flugor i en smäll helt enkelt! Vattnet ger mig energi samtidigt som jag kan frigöra tid genom att jobba online. Tid som jag istället kan lägga på familjen och träning och på så sätt fortsätta på min positiva spiral. Jobba gör jag när det passar och oberoende av plats. Snacka om FRIHET!
Det går jättebra att ställa frågor och komma hem till mig och testa vattnet förstås!
Puss och Kram så länge :)
