29/06/2025
Saknad
Den syns inte alltid utåt och känns ibland mer och ibland mindre. En saknad av något eller någon som fattas. Tänk så viktigt det är att ha en person som lyssnar och finns då när det är svårt.
Tänk om vi alla skulle våga och ha modet att finnas bredvid den som sörjer, oavsett sorg. Det finns inga ord i världen som kan trösta när det värsta skett. Det är där medmänskligheten kommer in, att våga vara bredvid. Att lyssna, att hålla om och hålla upp människan intill dig. Att bära på hoppet när det känns för svårt att bära det själv. Våga vara den människan, hitta ditt mod och bär hoppet för någon annan.
I mitt liv fattas mitt barn, hon är död. Lisa blev 23 år. Varje dag tänker jag på henne, precis som på mina levande söner. I höst är det 5 år sen Lisa dog, det känns som igår.
Och nu är semestern här . . .
Den skaver och är samtidigt välkommen. Den känns för att Lisa inte är med oss. Hon får inte vara med sina bröder, skratta med de och skapa nya minnen. Det gör så ont att jag inte får se henne med oss, sin familj. I år bröt jag ihop totalt inför semestern, tårarna tog inte slut. Jag var vid hennes grav. När jag kom hem mötte min man mig, han kom gåendes på vår uppfart mot mig i bilen. Han såg mina ögon, de var rödgråtna. Mitt ansikte som han sett så många gånger förr i total sorg, när marken rämnar under mina fötter av saknad. Vi står på uppfarten. Han håller om mig, han håller upp mig. Det är så det känns. Hade han inte hållt om och upp mig så hade jag fallit ihop på vår grusade uppfart. För inför vår semester faller jag handlöst av saknad.
Tack min älskade man för att du håller upp mig när jag själv inte kan stå ❤️
Nu går jag in i sommaren som kommer ge mig vackra oförglömliga minnen med min familj. Den kommer bjuda på glass, skratt, sol, synen av mina söner och få höra deras röster.
Och Lisa, du är med mig i tanken varje dag, du är saknad ❤️
