14/08/2022
Tänk om jag var lika snäll mot mig själv som mot mina medmänniskor.
För s*x månader sedan hade jag precis kommit med med vår nykläckta lilla lillebror. Min nyförlösta kropp var i förvånansvärt god form, om man bortser från hela bröst- och amningshistorien då. Jag var glad och pepp och såg fram emot att få börja träna tidigt, eftersom jag mådde så bra.
Den känslan blev tyvärr kortvarig och istället fick jag härda ut två månader med infektion och antibiotika. Inte toppen för kroppen om man säger så. Inte för knoppen heller.
När jag äntligen började må bättre, och känna att jag orkade en hel dag utan att bryta ihop av trötthet, avlöste några förkylningar varandra. Inte ett sammanträffande efter den pärsen för immunförsvaret, om jag killgissar.
Träning med hög intensitet, och endorfiner, kan räknas på en hand. Och det är rätt frustrerande när en tålmodigt hängt i sedan förra senvåren med diverse krämpor. Vid det här laget skulle jag ju vara pigg, stark och uthållig igen. Inte tung, svag och ont i kroppen som en 90-åring.
Och det är just det där som jag brottas med. Mina förväntningar, min plan, såg inte alls ut såhär som det blivit. Sällan gör det väl det, men ändå är det lika drygt att kräla sig ur träsket av frustration.
Men tänk då om jag var lika snäll som jag är mot mina medmänniskor. Tänk om jag hade lika mycket medkänsla för mig själv som för andra mammor som kämpar och gör sitt bästa.
Då hade jag kunnat se att s*x månader kan visst känns som en evighet, men det är också en kort tid i förhållande till hela det liv jag har kvar att leva. Jo, jag tänker bli 100 sådär.
Då hade jag kunnat se att det som känns omöjligt är inom räckhåll. Hejat på och påmint om att all rörelse räknas och gjort ett snällt yogaprogram för mig själv att följa. Sänkt tröskeln och börjat igen, som så många gånger förr.
Jag hade tittat på mig själv med kärlek i blicken och sagt att allt du gör är tillräckligt. Bestämt hållt fast vid att en mjuk kropp också kan vara lätt, om man inte tynger den med mörka tankar.
Ta hand om dig 💙 så tar jag hand om mig.
(fortsättning i kommentar)
