Feldenkrais Skolan

20/12/2025

Vi lever i en växling mellan ljus och mörker. Dagsljuset har nu under ett halvår minskat. Strax vänder det och börjar öka igen.
För länge sedan var ett år s*x månader långt. Att kalla något ett år var en klok observation – en ordning på tidslinjen.

Vi väljer olika skäl att fira och glädjas åt det som återkommer. Mitt hem är fyllt av stearinljus, och deras lågor formar en särskild, lugn uppmärksamhet. Jag fascineras av föreningen av lågans alla färger.

I mycket mörker kan ett litet ljus ge hopp.

We live in an alternation between light and darkness. For half a year now, daylight has been diminishing. Soon it turns and begins to increase again.

Long ago, a year was six months long. To call something a year was a wise observation – an ordering along the timeline.
We choose different reasons to celebrate and to take joy in what recurs. My home is filled with candlelight, and their flames shape a particular, calm attentiveness. I am fascinated by the conjunction of all the colors of the flame.

In great darkness, a small light can give hope.

Blessing to one and all this holiday season

29/11/2025

Sent om sidor publicerar jag veckans 🏧-lektion, och den är offentlig. Även den engelska versionen är offentlig, vilket den är varje vecka.

Latinets Omne initium est difficile blev hos oss All vår början bliver svår, bättre går det år från år. Varför denna förskjutning? Nyfödda har omedelbart ett driv att lyfta huvudet i magläge. Det är en fråga om överlevnad. Att återvända dit som vuxen är däremot inte självklart. Ur ett strikt feldenkrais-perspektiv är magläget en nödvändighet. Tänk på sköldpaddan och nyckelpigan.

Jag skrev om detta för trettio år sedan i essän En upptäcktsresa med Anna. Texten står sig – människor börjar i miljontals år på samma sätt. Finns i sin helhet på somatik.se

Vägen tillbaka till magläget
Det anses olämpligt att lägga nyfödda barn på mage. Magläget kan påverka deras andning på ett ogynnsamt sätt. Man rekommenderar i stället föräldrarna att vänta till barnet själv kan vända sig mellan mage och ryggläge. Detta inträffar alltid förr eller senare om det inte finns allvarliga hinder för barnets utveckling i form av sjukdom eller skada. Så under en febril tid experimenterar den lilla människan med att ta sig runt från det ena läget till det andra på otaliga sätt och i olika kombinationer. Går det väl är det ingen skillnad mellan höger och vänster. När barnet erövrat kontrollen över rörelsen är den i ett slag självklar. Vi vet sedan länge att det ingår i den mognads - och inlärningsprocess som är nödvändig för att till fullo behärska gravitationen och inta Homo Erectus flexibla rörelseattityd.

Vad händer då med människor som senare i livet förlorat förmågan att ligga på mage och även enkelt ta sig därifrån? Har de samtidigt då förlorat något av den självklara kontrollen och anpassningen till tyngdkraften? Har de svårt att röra sig? Blir de ostadiga eller drabbas de av olika smärtsyndrom? Ja, sa Moshe Feldenkrais med eftertryck och utvecklade ett komplext pedagogiskt system för att återlära människor den elegans som naturen byggt in i vårt nervsystem och som till stor del handlar om vår förmåga att vända oss runt vår egen rörelseaxel. Att vrida sig runt i liggande, sittande, stående, när hon går eller hoppande i volter och akrobatik är något som människan i princip behärskar bättre än någon annan levande varelse även om många stolsittare kan ha glömt koltårens dynamik.

Anna hade sedan länge slutat ligga på mage när vi träffades. Inte sen insjuknandet. Ovana, spasticitet och ledstelhet hindrade henne. Det var en av de första idéer jag fick när jag såg hennes otympliga rörelser på min brits. Är man mycket spastisk så är det krångligt att ligga just på mage och att få henne att uppleva ett tryggt harmoniskt lugn och spänningstystnad i ett otal olika maglägen var en pedagogisk utmaning. Har man en orörlig höft stelnad i ett böjningsmönster känns inte magläget ens komfortabelt. Därför innebär det att genom att återlära en människa att ligga på mage med blicken vänd både åt vänster och höger en försäkran om ett rörelseunderlag för ett otal mänskliga funktioner. Med hänsyn till detta blir förmågan att ligga lugn och trygg på mage en milstolpe ur undervisningssynpunkt. Men - att ligga på mage kan även ses som ett mellanspel, en hållplats, ett avstamp för att rulla runt, vända sig om och för att byta riktning i flera bemärkelser. Det finns oändliga olika kombinationer hur man kan ligga på mage. Hur huvudet är placerat, hur man vrider sina axlar och höfter och om man ligger symmetriskt eller osymmetriskt. Var man placerar händer och fötter är även det föremål för olika valmöjligheter. Hur smidigt man kan röra sig från en position till en annan och ju fler man kan inta utan svårighet ju bättre kontroll över kroppens olika delar har man, ju tydligare hittar man i sig själv. ”

Lektionerna skapas i dialog med deltagarna i en liveinspelning och följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att

09/11/2025

Leva i en differentierings process

Livets skeenden är menade att skifta i relation till en föränderlig omgivning. Överlevnad beror på ökad förmåga, underhåll och reparation. För att synliggöra tre valmöjligheter för att reglera processen är tre perceptioner representativa och påtagliga.

– Sötma / behagligt – skapar trygg närvaro och möjlighet.
– Bitterhet / acceptans – låter det ogjorda ta plats, skapar handlingsfrihet.
– Strävhet / stanna upp – hejdar impulsen och skapar utrymme mellan avsikt och det gjorda.

Förnim den behagliga känslan (milulit):
Förnim det som är behagligt för dig och lägg märke till var och hur det ger sig tillkänna; behagligt kan jämföras med något sött, något omedelbart erfaret och tillgängligt utan förklaring, utan omdöme, på samma sätt som även ett barn förstår sötma.

Gör mindre än vad du förmår (hafshata):
Förnim den bittra känslan (milulit) där bittert kan jämföras med något som inte blir av. Förstå det ogjorda, det som inte tar form när något stannar före gränsen och accepteras därifrån.

Tvinga dig inte att vara effektiv (hafshata):
Förnim där motstånd uppstår när du inte gör som du brukar; strävhet uppstår där riktningen finns men handlingen upphört för vanan som måste stå tillbaka�och det annorlunda kan ta form.

Den tredje vägen undersöker hur Feldenkrais idéer öppnar en väg bortom välkända motsatspar, där språk, handling och riktning bildar en levande helhet.

29/10/2025

Jag får intressanta erfarenhet från elever angående de sista lektionerna - ja även genombrott i långa processer. Denna sida samlar en del av lektionerna där vi adresserar unika egenskaper via fötterna. Den är inte uppdaterad på länge.

Jag vet att een prenumeration på ATM podden kan innebära den skillnad som ären skillnad mellan en god livskvalité och något klart sämre. Det tar tid.

I den mänskliga hjärnan är representationen av händerna stor, ja nästan enorm om vi tar bilden bokstavligt. Aristoteles säger att vi begriper med handen. Hantverk lugnar ner, den oroliga handen är plockig.

23/10/2025

Veckans lektion är en fortsättning på förra veckans. Det är lektion nummer 459.

An apple a day keeps the doctor away...

16/10/2025

The English lesson is also available to explore:

Two Supporting Lines of Organization
The little toe stabilizes the outer side of the foot and helps the arch maintain its form. It is part of the lateral support line that distributes weight between the heel and the forefoot, especially during weight transfer or sideways movement. Through its connection with peroneus longus and brevis, it helps balance the foot against the inner support provided by the big toe. When the little toe makes contact with the ground, the entire foot can organize so that the skeleton carries more effectively and the tone in the leg decreases.

The lateral line forms the outer support line of the foot — running from the little toe along the outside of the foot, through the ankle and the peroneal muscles of the lower leg, up toward the hip. It provides lateral stability and helps distribute load between heel and forefoot. When active, the lateral line allows the foot to maintain support even in side movements, balancing the lift and direction of the medial line.

The big toe functions as the main point of forward support and connection between the foot and the ground. It provides direction and propulsion in movement and helps maintain balance by stabilizing the medial support line. Through its coordination with tibialis posterior, flexor hallucis longus, and the structure of the arch, the big toe helps distribute pressure evenly across the foot and enables efficient transmission of force through the skeleton. When the big toe has clear contact with the ground, the entire leg line can organize upward, creating stability, lightness, and continuity in posture.

The medial line refers to the inner support line of the foot and leg — the line running through the big toe, inner arch, inner ankle, inner knee, and inner thigh toward the center of gravity. It is primarily maintained by tibialis posterior, the adductor group, and pelvic floor connections.

Functionally, it counterbalances the lateral line:
• The medial line provides lift and alignment through the inner arch.
• The lateral line provides stability and ground contact through the outer foot.
Together, these two supporting lines form a dynamic pair — one organizing support and direction (medial), the other balance and containment (lateral) — allowing the skeleton to bear weight efficiently.

Engelsk FeldenkraisATM@evalaser ID 251014 Theme: Two supporting lines of organization This is a recorded audio file of an ATM lesson via Zoom with Feldenkrais practitioner Eva Laser, Sweden. In Cla

16/10/2025

Gårdagens inspelade lektion är öppen för allmänheten! '

Öva & Lär

Två stödlinjer för organisation
Lilltån stabiliserar fotens utsida och hjälper fotvalvet att behålla sin form. Den ingår i den laterala stödlinjen som fördelar tyngden mellan häl och framfot, särskilt vid viktförskjutning eller sidledsrörelse. Genom sitt samspel med m. peroneus longus och brevis bidrar den till att balansera foten mot insidans stöd via stortån. När lilltån har kontakt med underlaget kan hela foten organisera sig så att skelettet bär mer effektivt och tonus i benet minskar.
Den laterala linjen utgör fotens yttre stödlinje – den löper från lilltån längs utsidan av foten, via vristen och underbenets peroneusmuskler, upp mot höften. Den ger sidostabilitet och hjälper till att fördela belastningen mellan häl och framfot. När den laterala linjen är aktiv kan foten behålla sitt stöd även vid rörelse i sidled, och den skapar balans mot den mediala linjens lyft och riktning.
Stortån fungerar som huvudpunkt för framåtriktat stöd och som förbindelse mellan foten och marken. Den ger riktning och drivning i steget och hjälper till att bevara balansen genom att stabilisera den mediala stödlinjen. Genom sitt samspel med tibialis posterior, flexor hallucis longus och fotvalvets struktur bidrar stortån till att fördela trycket jämnt över foten och möjliggör en effektiv kraftöverföring genom skelettet. När stortån har tydlig kontakt med underlaget kan hela benets linje organisera sig uppåt, vilket ger stabilitet, lätthet och kontinuitet i hållningen.
Den mediala linjen avser den inre stödlinjen i foten och benet – linjen som löper genom stortån, det inre fotvalvet, den inre vristen, det inre knät och lårets insida mot tyngdpunkten. Den upprätthålls främst av tibialis posterior, adduktorgruppen och bäckenbottenförbindelserna. Funktionellt balanserar den den laterala linjen:
• Den mediala linjen ger lyft och riktning genom det inre valvet.
• Den laterala linjen ger stabilitet och markkontakt genom fotens utsida.
Tillsammans bildar de två stödlinjerna ett dynamiskt par – den ena organiserar stöd och riktning (medial), den andra balans och avgränsning (lateral) – vilket gör att skelettet kan bära vikten effektivt.

Lektionerna skapas i dialog med deltagarna i en liveinspelning och följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att

26/08/2025

Jag tar emot elever på Lostigen f o m 1/9

20/08/2025

Den tredje vägen är
inte en kompromiss, utan en orientering
som uppstår ur situationen själv.

11/08/2025

Det börjar närma sig skolstart, och ja – jag avser att fortsätta undervisa i höst.

Starten är lite senare än vandligt, den 2 september, onsdagar kl. 18.00

[I will continue to teach in English Tuesday mornings]

Temat är den tredje vägen, och det är egentligen inget nytt – det är något som redan sker i Feldenkraislektionerna.

Den tredje vägen är inte ett val mellan två alternativ, utan något som uppstår i själva görandet: när en rörelse och förståelsen av den tar form samtidigt.

Det är också detta som gör att vi alltid vänder oss till hela människan och hela anatomin – inte enstaka delar. Även om instruktionen är “lyft armen” är hela självet involverat, med det Feldenkrais beskriver som de fyra komponenterna av handling.

Det nya för hösten är att jag har funnit en tydligare förankring och formulering av hur Feldenkrais faktiskt uttrycker detta.

Förhoppningen är att vi tillsammans ska kunna beskriva mer exakt vad lärandet i Feldenkrais innebär – och därmed öka förståelsen för att sätta ord på vad du upplever.

Upplägget är detsamma: Du förbinder dig för en lektion i taget.
Avgift: 225 kr. Mer information kommer.

30/06/2025

Statement – One Year After the Launch of yochananrywerant.com

Published on the 41st anniversary of Moshe Feldenkrais’ death
I have a code to the front door of the Feldenkrais School. The code is 1984. Orwell wrote his future scenario in 1948. That is one reason — it’s a code people remember, many have read the book and make the association. The other reason is that my daughter was born that year. We travelled to Israel on July 1st, and I read in the next day’s newspaper that Moshe Feldenkrais had died. He was present already then
Today marks one year since I launched my website yochananrywerant.com — a tribute to Yochanan Rywerant, and above all, a space for publishing my ongoing research into what I have come to call Classical Feldenkrais.

Life is not a thing; to paraphrase Moshe Feldenkrais, it is a process. To improve the process is to improve life itself. The Hebrew language does not separate “process” from doing. There is no fixed noun that stands apart from action. The structure of the verb root system — always referring back to how something happens — makes it clear that what we call process is in fact a mode of ongoing transformation. Feldenkrais, shaped by this linguistic and cognitive framework, does not treat “a process” as an external sequence. It is what happens in the person, as a continuous shift in the relation between intention to achievement.

In English, the translation of Moshe Feldenkrais’ definition of awareness — “correlates intention to achievement” — may appear to be a mistake: a grammatical slip where “and” is expected. But the choice is deliberate. In Hebrew, the preposition le- (ל), represented by the letter Lamed, does not indicate conjunction but direction. It marks a relationship of direction, not of equivalence. Feldenkrais, writing and thinking in Hebrew, understood awareness as a functional orientation: not a pairing of two things, but a dynamic relation between an initiating intention and its unfolding realization. Awareness is not made of two elements; it is the path between them. To speak of “intention to achievement” is to preserve this structural logic — and to remain faithful to the linguistic and conceptual framework from which the method emerged.

The Hebrew word for action, pe’ula, is not “an action” in the sense of a completed unit, but a coherent event that unfolds as intention, organization, and ex*****on are made present to each other. It is structured, but not fixed. What we usually call “change” is, in this context, not an external outcome but a shift in the internal organization of action. A process, in this sense, is not a sequence of steps — it is the reconfiguration of relationships within the act itself.

Henri Bergson, whose influence on early 20th century philosophy is well known, is mentioned explicitly in the 1929 foreword to Autosuggestion, written by Hugo Bergman. Citing Baudouin’s “law of reversed effort,” Bergman explains that effort directed against the imagined process creates interference rather than change. Bergson’s view, he writes, is that willpower and intelligence are only surface expressions of the mind, whereas imagination and instinct arise from a deeper level. In this light, Feldenkrais’ emphasis on perception, differentiation, and the self-regulating nature of learning aligns with a tradition that values internal coherence over imposed control. To improve the process is not to push it — but to create the conditions in which it can unfold.

21/06/2025

En lång dag och en lång natt
vårterminen är över och jag har publicerat den sista lektionen, öppen för var och en som är intresserad.
I mitt förra inlägg om hur finurligt det kommit att bli finns det en länk men tänker jag lika bra att ge den även direkt.

Fortsätter om allt är som det brukar till hösten med ytterligare tolkningar och vägledning längs den långa feldenkrais vägen
Återkopplingar uppskattas alltid.

FeldenkraisATM@evalaser ID 250618 Tema: Sjunde halskotan Lektionerna skapas i dialog med deltagarna i en liveinspelning och följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta d