Nordiska Gudinnor

01/12/2025

”Hel helar på samma milda sätt som när järn hettas upp och bankas samman. Den kraft som krävs krävs, den hetta som behövs behövs, den kyla som måste till måste till. Det är resultatet som räknas. Smärta är en olycklig, men ibland nödvändig bieffekt. ”

Ur Nordiska Gudinnor, Sofia Axelsson

30/11/2025

Hel.

Jag har vandrat med Hel i c:a en månad nu och har denna omgång fått uppleva flera tuffa insikter eller uppvaknanden om mig själv som kan kallas en egodöd. Det gör ont att se hur den bild jag har haft om mig själv inte längre kan kallas sann. Hur andra versioner av mig själv blir synliga. Genom andras speglingar och genom att jag smyger på mig själv.

Hel är en av de mörka Gudinnorna. Som representerar skuggorna, de delarna av oss vi döljer eller trycker ner så långt i livmodern att vi glömmer av de. De delar av oss som vi inte vill titta på, som ger oss känslor av skam, skuld och ånger.

Hon kommer med en bön. En önskan. En uppmaning. Eller kanske en order. Nu är det dags. Dags att titta på dig själv. Leta längre in. Ta fram pannlampan och börja gräv där du står. Ta hand om din egen skit.

Tack Hel för dina gåvor. Tack för att jag får lära känna mig själv lite bättre. Tack för att jag kan hämta hem mig själv och bli tryggare och mer grundad och i kontakt med den jag egentligen är. Att kunna plocka bort några av alla masker och murar jag har byggt upp för att skydda lilla Anna där bakom.

"Hel 🌑🕸️🖤
Här i norden tros vi ha dyrkat gudinnan Hel i minst 15 000 år. På platser som tidigt befriats från istidstäcket längs med den norska Atlantkusten – via de värmande golfströmmarna, har man funnit över 500 boplatser och ett par hundra namn med anknytning till Hel.

Det finns ca 2-3 000 geografiska namn/platser i Norden varav några större och mer framträdande som av Hel välsignade platser såsom Hel-signade fors (=Helsingfors), Hel-signade ör (Helsingör), Hel-signade borg (Helsingborg) och Helsignade land (Hälsingland).
Hel är det i särklass vanligaste för- eller efterordet inte bara i Norge utan i hela Norden. Trots detta är det väldigt lite som kunskaps förmedlas om vår ursprungsgudinna. Gudinnan/Moder Jord är ofta synonymt med grottan (naturskötet) som är livets/ folkets ursprung.
Isländska – Hellir = grotta
Norska – Hell = klippgrotta
Svenska – Häll = blottad bergsgrund, klippa
Finska – Helvä = beskydd, Helle = värme, Heila = hel
När asarna kom till Norden försökte man göra sig av med den stora Helgudinnedyrkan och man belade henne och hennes dyrkare med straff/vite som blev Hellsvite (=he***te)

Enligt Snorre störtade Oden 👁️ ner Hel i underjorden och ett nytt verb infördes där ordet Hel skulle varda synonymt med dölja och gömma vilket blev mer vanligt i tyskan än i svenskan. I vårt nordiska språk har vi istället lyckats bevara Hels sakrala namn – betydelse som i exempelvis;
Helig = som man ägnar religiös dyrkan, som står i förbindelse med det gudomliga
Helga = göra eller hålla heligt
Helgd = helighet/okränkbarhet
Helg = högtid
Helgelse = gemenskap upprättas mellan människa och Gud
Helgedom = tempel kyrka
Helgon = helig
Hela = bota, läka
Helbrägda = frisk, botad
Helbrägdagörelse = genom övernaturligt ingripande
Helgjuten = enighet, allt igenom äkta
Hell = var hälsad!
Hel = fullständig
Helst = hellre än allt annat

Hel är Lokes och jättinnan Angerbodas enda dotter och hon har två syskon; Fenrisulven 🐺och Midgårdsormen 🐍 som också de har dåligt rykte. Hennes vanskapta utseende gjorde att hon skulle synas väl även om hon befann sig i en hop på tusen kvinnor. Halva ansiktet och kroppen var som en vanlig kvinnas, men den andra halvan var svartblå och anfrätt av förruttnelse. Hon såg alltid dyster och grym ut och blicken var nedslagen.

Oden tog beslutet att slunga henne ned i dimmorna och mörkret, den värld som ligger under de andra. Det kallas Helheim eller bara Hel och som av somliga anses som ett slags motsats till Valhall. Den här mörka och kalla boningen är belägen i Nifelheim, på den lägsta platsen i den nordiska mytologins universum. Detta ligger under en av Yggdrasils nio rötter. 🌳

Oden bestämde att hon skulle ha uppsyn över de döda, alla de som dog av sjukdom eller hög ålder i de nio världarna. Efter detta va gudarna nöjda, nu slapp de åtminstone henne i Asgård.
Hel gjorde sig hemmastadd på sina vidsträckta marker där hon regerade över sitt dystra dödsrike. Hon omgärdade dem med höga stängsel och stängde till med mäktiga grindar. Där byggde hon sin sal, som hon kallade Eljudne, den regnvåta. Tröskeln dit är brant och hög och heter Fallfördärv, hennes träl kallas Gånglate och trälinnan heter Gånglata. Hels matskål är Hunger, kniven är Svält och hon har en säng som heter Sjukläger.

Dödsdrottningen Hel hittar vi djupt inom oss själva, bland bortglömda rädslor och förlorade drömmar, bland skräp och bråte och i vårt medvetandes allra mörkaste vrår.

Namnet Hel är inspirerande i sin enkelhet. Att vara hel är att inte gömma undan något utan att låta alla våra sidor vara med. Namnet betyder egentligen "det höljande" vilket betyder det som skyler, övertäcker, döljer.

Fornnordiska beskrivningar av Hel beskriver en gudinna till hälften blåsvart till hälften likblek och hon är perfekt balans mellan mörker och ljus. Hon har till hälften en gammal kvinnas kropp och till hälften en ung kvinnas kropp med halva ansiktet i dödens rike och halva i livets. Liv och död finns alltid sida vid sida.
Hel är död, sjukdom och förruttnelse. Hon är förlust, depression och handlingsförlamning. Hon är kyla och mörker. Men denna svarta gudinna är inte ond utan en god häxa, en örtkunnig gumma, en barnmorska och i sin roll som dödsgudinnan är hon en vänlig famn vid den dödssjukes säng. Att fly från döden tar mycket energi från den moderna människan men den som vågar erkänna att döden finns, och som står ut med den insikten, har ett stort försprång.

Hel är med dig i de stora transformationerna där döden är den största transformationen, förvandlingen bort från denna värld. 🌈

Hon är Gammelmor, men ingen mild tröstande mormor. Hon är den kloka haggan som vet att det ibland krävs hårda nypor för att förvandla ett trasigt jag till något mer helt och hon har många ess i rockärmen för oss som vågar närma oss henne med vördnad.

Hel ändrar maktstrukturerna och världens tillstånd genom att ändra vårt kollektiva medvetande. När kvinnor och män är jämlika, när naturen och Moder jord vördas, när ras inte avgör hur vi behandlas, när vi lyssnar på vad våra barn har att säga, när gamlas kunskap respekteras, när ekonomi och teknik tjänar alla människors bästa; då har en revolution tagit plats och den gamla världsordningen raserat. Detta kommer vara svårt för många för det finns de som tjänar stort på världens kollektiva rädsla. De vars status och ekonomiska fördelar är förankrade i människans skräck för ensamhet, värdelöshet och död. Dessa existentiella rädslor är Hels domäner. Hon känner dem och hon har vad som krävs för att möta dem. Hon kan lära oss förhålla oss till dem och därmed minska deras inflytande på oss. Om den mörka gudinnan återtar sin plats i vårt medvetna sinne förändras världen. Till det bättre.

Hel för oss igenom de processer vi oftast vill slippa. Hon tar oss igenom det vi inte vill se , dit vi inte vill gå. Det handlar om att släppa taget, avsluta och transformera saker, relationer, minnen och gamla sår. Sorg, tungsinne, vemod och eftertanke är Hels bundsförvanter. Men genom att lära känna de går vi också igenom transformation, och genom transformation sker djup läkning.

Man kan beskriva det så här: Det som bubblar upp i oss från vårt mörker, det som gör ont och skaver, kommer med viktig information till oss. Det vi trycker ner, ignorerar eller inte erkänner för oss själva kommer att göra sig hörd i vår kropp på ett sätt eller annat. Det kan vara en frustration, rastlöshet, värk eller orolighet i kroppen. Känn in och ta reda på vad det är du verkligen känner.

Först då kan du ta upp det i medvetenheten och upp i ljuset. Oftast blir det mindre skrämmande och inte alls så "farligt" som vi trott och det är nu du kan omsluta hela dig själv med förståelse och kärlek och tillåta dig själv att bli hel. Att faktiskt kunna älska och acceptera HELA dig.

27/11/2025

Ett möte med Gudinnan Hel:

"Hon möter mig med ett leende. En blick av kärlek och medlidande. Som en snäll farmor och en bödel på samma gång. Hon vet vad som kommer att hända. Hon har gjort detta så många gånger förr.

- Kom, säger hon och ser på mig.
- Va inte rädd. Det är bara dig själv du ska möta.

Hon börjar att dra i mig. Ner i mig själv.
Hennes händer och fingrar slingrar sig runt mina vrister och hon börjar sakteligen att dra mig längre och längre ner i myllan, ner i den mörka jorden. Neråt det svarta skrämmande mörkret.

Jag har fortfarande överkroppen kvar ovanför marken och spjärnar emot med armarna men jag dras längre ner och snart är huvudet också under ytan. Det blir mörkt och en kvävande känsla infinner sig i mig. Det knyter sig i magen och jag hör hur något börjar låta.
Det är jag som låter. Ett jämrande klagande läte är det som kommer ur mig och tårarna börjar rinna. Det gör ont inuti och det pulserar av smärta, av sorg och det känns som jag drunknar i min egen otillräcklighet.

Blundar jag ser jag ännu tydligare det som finns framför mig. Så jag försöker se vad som finns runt omkring. Jag spottar och hostar för det har kommit jord och småsten i munnen på mig. Jag dras fortfarande neråt och jag känner mig fasthållen, släpp mig för he***te skriker jag! Jag känner mig ensammast i välden, varför kommer ingen och räddar mig? Men hon släpper mig inte och ingen hör mina skrik...

Det tystnar runt mig. Jag har landat någonstans. Vart är jag? Jag försöker öppna ögonen och försöker borsta bort all jord och smuts från mitt ansikte.

Nu ser jag henne. Hon sitter lite längre bort vid ett ljussken och hon ler mot mig igen. Ett grin mer än ett leende men ändå känns hon nöjd på nåt sätt.
- Kom och sätt dig säger hon och visar med handen.
- Kom så pratar vi om livet. Vart vill du härnäst? Jag hjälper dig, säg vad du vill göra. Vart är dina drömmar? Nu möter vi upp de!
Nu är du redo!"

/ Anna 2018

23/11/2025

Vad innebär det att vara en Prästinna? 🌙 För mig handlar det om ett ansvar för min resa jorden. Jag ska bekydda den feminina kraft som bor i moder jord, i mina medsystrar och bröder som står upp för balans och unity. Att låta Gudinnan få ta sin plats. Det heligt feminina har varit nertryckt så länge så nu har tiden kommit att låta den energin få resa sig i oss, utan rädslor denna gång.

"To Priestess is to....
Look at another woman with inspiration rather than the green eyes of envy.
To love another woman as a sister, rather than seeing them as the enemy.
To remember we each hold a love so vast and powerful it could heal the world,
To realize within our femininity is a strength that can moves mountains,
That can either heal or crush another’s soul,
To take our responsibility as the wardens of Mother Earth as a privilege, rather than a burden.
To embrace and engage with the unspoken within and without.
To heal our wounds consciously for ourselves, our ancestors, future generations and one another.
To allow the feelings to flow through,
To be acknowledged and let go.
To observe,
To speak from the heart,
To accept our vulnerabilities as strength,
Sister, I see you as you speak your truth,
Sister, I honor you as you claim who you are,
Sister, I hold you as you rise to who you are destined to be."

~Clare Deale

12/11/2025

04/11/2025

Witches Look like 🖤

About this time every year, 🍁🍂 Byron Ballard encourages witches to post a picture of ourselves with the hashtag whatwitcheslooklike.
Not in a "witch" costume or ritual robes, just ourselves - to dispense some of the stereotypes and misunderstandings. This time of year, there are lots of images of witches out there - most of them don't look like the witches I know!
You can post a picture of yourself here or on your page--or both!

26/10/2025

Ran är den nordiska Gudinnan som ligger mig närmast hjärtat. Hon finns överallt just nu.
Ett varv runt huset och hon existerar verkligen i allt jag ser. I regnet, i marken, i och på trädens grenar, i daggen på bladen och i luften.

Hon påminner mig att jag är gjord av vatten och behöver dricka mycket rent vatten för att hålla balansen i kroppen och att hjälpa den att hålla igång flödet i mitt system. 💧

Hon visar mig att det är viktigt att vara I både ebb och flod, följa mitt inre flöde och att inte hålla fast vid saker/relationer/situationer. Att lyssna inåt, att vara i mina känslor och faktiskt ge uppmärksamhet till mina behov som växlar med årstiden och min inre menscykel.

Hon inspirerar till att hedra vattnet:

- Hedra vattnet i din kropp - ditt månblod och alla kroppsvätskor är heliga och bär ditt DNA.
- Hedra jordens vattendrag - ta ansvar för sjöar, floder, bäckar och hav.
- Hedra det du ska dricka - tacka och välsigna drycken innan.
- Hedra maten du ska äta - välj mat som förbrukar mindre vatten.

Rán:
Ran är en modergudinna som i den nordiska mytologin är havsgudinna och vågornas mor. Hon drar oss till vattnet och leder oss till rytmerna. Ebb och flod eller vågorna som slår mot klipporna är olika rytmer. Hon får oss att förstå syftet av rörelse och att följa floden dvs flödet i livet. Att tillåta oss "go with the flow" istället för att kämpa emot, för det tar ju all vår kraft.
Havet har i alla tider varit en källa till mat och bosättningar hittas ofta vid vatten. Därför har havet ofta setts som ett gudomligt väsen och sjömän har alltid haft respekt för henne och hennes döttrar som skapade stormar och höga vågor ute till havs.
Havsdjupen är en bild av det omedvetna och det är en bra bild: bara några procent av havsdjupen är utforskade och det hittas ständigt nya livsformer vi aldrig sett förut.
I många begravningsritualer skickades den avlidne ut i båt över vatten för att nå dödsriket. I denna aspekt är Ran själva elementet som bär de döda vidare. Hennes makt slutar inte efter döden utan hon transporterar dem som väljer vattnets väg till de evigas rike.
Ran är också en krigarinna. Hennes vapen är hennes nät - det som fångar in och tillintetgör. Att "klättra ner i Rans säng" är detsamma som att drunkna och havet kallades förr "Rans väg". Men nätet har en dubbel betydelse. Den kan också användas att fånga in sådant vi vill ha. Då blir nätet ett verktyg och för rikedom.
Hon och hennes make Aegir tillhör båda jättarnas släkte och tillsammans har de nio döttrar som har namn efter havets vattenvågor. Talet nio är helhetstalet i fornnordisk myt.
1. Himingläva (Himinglæva), som betyder ”den himmelsklara”.
2. Dufa (Dúfa), som kan betyda ”duva”, men är även en slags våg.
3. Blodughadda (Blóðughadda), som betyder ”den med blodigt hår”.
4. Hefring.
5. Unn (Unnr).
6. Hrönn.
7. Bylgja, som på isländska betyder bölja.
8. Båra (Bára), som bland annat kan vara en tsunami, eller Dröfn, som betyder ”vågtopp”.
9. Kolga (Kólga)

Egentligen borde Ran i modern svenska uttalas som "rån" och detta kan jämföras med olika rån som sjörået och skogsrået.
I Rans rike finner vi andlighet, känslor och er***sm. Hon är en älskarinna och en del av det som får oss att njuta av varandet. En bild av Ran är Havsrået. Denna sexuella varelse - liksom sjöjungfrun och sirenen - är mest känd för att locka män i fördärvet. I ett samhälle där kvinnans sexualitet begränsas är det inte svårt att se kopplingen till att den stora modergudinnan har krympt till en självisk barbröstad havsvarelse.
I Rans värld hittar vi också en version av systerskapet. Kvinnliga varelser som speglar sig själva i varandras skönhet. En värld där den kvinnliga anden och kroppen uppskattas på ett hämningslöst sätt.
Tyvärr är vårt stressade samhälle hetsat till att hitta snabb tillfredsställelse. Tillsammans med gammal sexualmoral trubbar detta våra sinnen. I vår moderna värld har vi mist vår förmåga att stanna upp och njuta. I Rans värld finns en djupare mer innerlig väg som handlar om njutningen att vara kropp, känslor och ande. Den handlar om att släppa taget om hur saker och ting ska se ut eller vara på ett speciellt sätt och istället vila i nuet och våga visa sig sårbar och öppen för njutningen. Att se in i varandras ögon är att släppa in din partner i ditt innersta och det som finns där kan skrämma. Den som brukar gömma sig bakom intellekt eller ilska kan bli rädd för det som flödar fram. Men den som vågar har stora gåvor att hämta, för det är här du känner dig fullt levande och är också vägen till stor njutning.
Jag ser Ran som de tre olika aspekterna av Gudinnan:
Sjöjungfrun; som finns i grunda vatten, som skrattar och lockar ner dig för att leka i vattnet och ha roligt. Hon vill få dig att berätta om ditt liv och sjunga din inre sång. Hon hjälper dig att bli bekväm i att bada i dina känslor och ta ansvar för att du känner som du gör. Att du ska bli uppmärksam på ditt inre liv. Hon följer flödet i vågorna och simmar gärna i nya spännande vatten men drömmer också om att liv på land utan alla jobbiga känslostormar.
Modern; som tar dig i sin famn och vaggar dig tryggt i vågorna. Hon får dig att stanna upp och reflektera. Hon låter dig vila och känna in vad som rör sig nere i ditt inre väsen. Om det är något som skaver och gör ont. Dina känslor du ofta stänger inne vill hon visa dig att det är dags att släppa taget om och få dig att möta dem. Behovet av kontroll blir du medveten om här. Hon har hittat sin plats bland vågorna och inser att hon varken behöver fly eller fäkta mot vågorna.
Haggan; som är den som lurar nere i djupet som ropar eller drar ner dig för att möta ditt mörker och dina innersta hemligheter öga mot öga. Med kärlek förstås. Hon är inte farlig men skrämmande. Hennes önskan är att du ska sluta ignorera delar av dig som du behöver möta, som får dig att växa dig stark och att älska dig själv mer. Ett inre växande. Här släpper du kontrollen och kan gå genom rädslorna. Hon har insett att hon ÄR havet och att vågorna är en del av henne själv.
På Skandinaviens västkust finns ett antal platser som var och är uppkallade efter Ran.

• Ranrike - Ett rike som inbegrep norra Bohuslän och södra Oslofjorden.
• Ranheim - Var en kultplats från folkvandringstiden till kristnandet av Norge, nu ett område i Trondheim