28/12/2025
2025
Oj vilket år! Hur ska jag börja… Detta har varit en av de, om inte det mest utmanande året. Ett år av sorg, smärta, död. Ett år jag har vetat ska komma men inte kunde ana skulle bli just så här, som att det ej gått att undvika utmaningarna – vilka val jag än tagit.
Det har varit fysiskt, mentalt och inre processer, ibland allt på samma gång… Inte så att allt varit skit, det har varit bra med – firat livet med vänner, härliga resor och skratt. Året har innehållit mycket. Men oj vad jag (och många andra) har testats på flera sätt. Som att hur reagerar hon om detta sker, eller det här, eller detta? Inte att det funnits ett rätt eller fel sätt att reagera utan ”bara” i ett utforskande.
I början av året blev jag rejält sjuk med sjukhusbesök pga lever och galla som tillslut läkte sig självt och slapp operation. Insikter kom blandat med ett varande i det neutrala. När jag kände mig starkare kom årets första käftsmäll. (och nej inte fysik utan känslan) När jag minst anande det, ruckade det på min närvaro och utmanade mig: vem är jag, vad vill jag, vad händer?
Det var en av flertalet gånger jag bröt ihop under årets lopp, som bla. handlat om att skala av mig i mitt inre, släppa gamla mönster och bara uppleva, ej fly smärtan.
2025 du har tagit fram och belyst så mycket... I år har jag ej kunnat hoppa över processerna, som att du tvingat fram skuggsidorna jag och andra gömt.
Senast för någon vecka sedan undrade jag om det ens finns något kvar av mig, kändes som jag ömsade skinn igen och igen. Som att hela ”jag” försvann, att igen ej veta varken ut eller in – vad jag vill, vad som ska ske, vem jag är.
Samtidigt som den milda kärleksfulla rösten inom mig säger igen och igen ”Livet vill dig bara väl” även om jag både varit förbannad, gråtit eller skrattat åt den. Så har dess lugn funnits där.
✨ Kan inte heller skriva om 2025 utan att nämna tiden… Tiden har expanderat och gått fortare än någonsin. Upplevt sekvenser innan de sker, förundrat vart tiden tagit vägen och tidslinjer som gått samman eller förändrats.
✨ Att inte veta, om det så handlat om jobb, saker som ska ske eller ovissheten i sig. Att 1 plus ett är inte alltid 2. I både det enkla och i det som smärtar.
Så tack 2025 för allt, även om det smärtat så är jag dig tacksam, jag hade inte varit där jag är utan dig. Och jag vet att jag behövde det, även om jag inte ville. Du har visat mig att likt ormen ömsar skinn, men framförallt se att giftet samtidigt är min medicin, (turn the poison into medicine) du har lärt mig att våga känna även om det är skitjobbigt.
Är tacksam för de som finns i mitt liv, utan flera av er hade jag inte heller varit den plats jag är i och på. Att det både varit ormens år och att 2025 är 9ans år är ingen slump. För mig har det varit en förberedelse för det som komma ska, vad det är har jag ingen aning om, hur jag ska möta 2026 har jag ingen aning om, men en del av mig andas ut även om jag vet att processerna jag befinner mig i är långt ifrån slut. Vad som helst kan hända, allt är verkligen möjligt!
Önskar Dig ett givande slt på 2025 och ett magiskt 2026!
Med värme
Johanna 🪷 Hermelin
