Kläm & Knåda

10/02/2026

Hon som lever på reserven

Hon fortsätter även när hon är trött. Ingen märker det. Det finns inget tydligt i alla fall. Ingen dramatik. Hon fortsätter bara, lite mer ihopsjunken, lite torrare, lite mer på vilja än på näring.
Hon är den som håller ihop. Den som redan vet vad som behövs innan någon hinner fråga. Den som kan läsa ett rum snabbare än hon känner sin egen kropp.

I kinesisk medicin säger man att njurarna bär livets rot, jing, viljan att leva, förmågan att känna sig buren av tillvaron. När njurens yin blir svag fortsätter kroppen ändå. Men utan fukt. Utan djup. Utan vila i botten.
Det är hon.

Kroppen

Hennes hud törstar. Ögonen blir torra. Sömnen ytlig, hon vaknar mellan tre och fem med tankar som inte ber om lov. Det finns en värme som stiger uppåt på kvällen medan ländryggen känns tom och trött. Käken spänner. Andningen stannar högt. Inte för att hon är stressad, mer för att hon aldrig riktigt släppt taget.

Livet

Hon har ofta burit ansvar tidigt. Löst saker och ting på vägen, utan stöd. Lärt sig att inte belasta. Inte behöva. Inte vänta in. Hon väljer det som piggar upp snabbt trots att kroppen längtar efter djup, sjunkande värme. Äter sent. Tänker mycket. Vilar när allt är klart men det blir sällan klart.
Utåt fungerar hon. Inombords rör sig en låg, konstant vaksamhet.

Psyket

Njurens känsla är rädsla, inte paniken, mer den där tysta oron, ”Tänk om det inte håller.”
Hon är självständig, reflekterande, djup men hon har svårt att luta sig tillbaka i livet. Svårt att känna att hon får vara hållen utan att först prestera.

Vändpunkten

Det som läker henne är inte mer disciplin. Inte fler metoder. Inte ännu ett försök att bli stark. Det som läker henne är att hon inte behöver hålla ihop längre.

Värme i kroppen.
Rytm i vardagen.

Hennes nervsystem behöver få känna trygghet, inte genom mer göra utan mer av att ingenting faller samman när hon stannar.

När njurens yin får byggas upp igen börjar rädslan lösas upp. Viljan blir mjukare. Djupare. Inte kämpande, bara mer stadig.
Hon sover.
Andningen går ner.
Ryggen bär.
Först då, kommer kraften tillbaka.
Flöde.
Andning.
Vätskor.
Nervsystem.

Kraniosakralt arbete handlar inte om att göra mer, det handlar inte om att prestera utan om att lyssna tills kroppen vågar släppa taget.
När den gör det kommer kraften tillbaka, inifrån.

24/01/2026

I kraniosakral terapi talar man om reglering av nervsystemet. Inte som prestation utan mer som förmågan att känna skillnad på fara och gräns.

Ett obalanserat nervsystem anpassar sig för att överleva. När nervsystemet får mer stabilitet förändras våra gränser naturligt. Ett nervsystem med mer kapacitet vågar stanna, lyssna och ibland säga nej utan kamp.

När trygghet byggs inifrån förändras något subtilt, man slutar reagera automatiskt, slutar förklara sig och börjar stå stadigt i det som är sant, för sig själv (och för sitt barn).

Det är inte ett avståndstagande. Det är balans.

Ibland sker läkning när vi slutar göra och låter kroppen ta över.

22/01/2026

21/01/2026

Det är många som hör av sig och vill om- och avboka sina tider.

Längst ned i din mejlbekräftelse finns en färgad ruta, klicka på den.

Bilder nedan som visar allt från bekräftelse till avbokning.

Det är inte för att jag är lat utan det är för att det kan ta tid innan jag kan läsa ditt meddelande så hjälp mig gärna genom att administrera själv.

18/01/2026

Inget system påverkas isolerat och inget system läker på egen hand, allt i kroppen arbetar tillsammans.

(övar lite lätt att sätta prompten rätt för schysta bilder, det här ser ju ut som nästa Stjärnornas krig men låt gå :D )

18/01/2026

När nervsystemet är tränat förändras gränserna.

När man arbetar med sitt nervsystem händer något stillsamt men avgörande. Man slutar reagera av rädsla/medberoende, plikt eller gammal vana och börjar svara från mer inre stabilitet.

Det handlar inte om att någon annan gör fel. Det handlar om att våra egna gränser behöver bli tydligare och mer hållbara.

Ofta känns det i kroppen först;

💐ett tryck i halsen
💐tårar som vill fram
💐ett lugnt nej som får stå kvar
💐en trötthet efteråt

Det är inte att bli hård eller kall. Det är att bli mer samlad.

När nervsystemet får mer trygghet behöver vi inte längre kliva in och kompensera i situationer som egentligen inte är våra att bära. Vi kan vara medkännande och samtidigt tydliga.

Efteråt kommer ofta en våg av lättnad. Inte för att något blev “löst” utan för att kroppen slutade gå emot sig själv.

Det är precis här förändring sker. Inte i perfekta ord utan i att gränsen får stå kvar.

Det är sådant arbete jag gör i behandlingsrummet.
Inte för att förändra människor utan för att skapa trygghet i nervsystemet så att det som är sant kan få plats.

Välkommen

18/01/2026

Så vackert

https://www.instagram.com/reel/DTg9ETxDdws/?igsh=MWJ1dXl4bG9wamEwag==

17/01/2026

Tur att det finns folk som vill visa sig i bild och göra jobbet liksom.

Det hänger som ihop, alltihopa.

Kika på det här kontot och ja, jag står fast vid;

💐STILLA NERVSYSTEM F Ö R S T, ALLTID
💐TÄNK SEDAN FLÖDE, lymfa+blodcirkulation
💐EFTER DET… är du redo för förändring 🥳👌🏻

Hos mig stavas det;

💐KRANIOSAKRAL TERAPI ingen quick fix
💐LYMFMASSAGE med osteopatiska tekniker
💐GUA SHA asiatisk teknik för att få upp och bort stagnationer

17/01/2026

En spänd käke håller mer än ord tillbaka. Den håller andningen gisslan och kroppen faller långsamt inåt.

Käken är inte ensam. Den talar samma språk som diafragman och bäckenbotten. Samma nervsystem. Samma vävnader. Samma inre landskap.

När käken biter ihop tappar andetaget sin djupaste plats. Diafragman stannar högt. Bäckenet svarar genom att hålla. Ryggen ger upp sin längd.

Det som ofta kallas dålig hållning är i själva verket en kropp som inte längre vågar släppa taget.

I kraniosakral terapi möts detta på ett annat plan. Inte genom att korrigera utan genom att lyssna.

När nervsystemet får uppleva trygghet kan käke, nacke och kranium börja mjukna. När spänningar släpper i de kraniosakrala strukturerna får vätskor åter rörelse.

Lymfflödet är beroende av just detta, rytmen, andningen och vävnadens förmåga att ge efter.

En spänd käke skapar en kedja, ytlig andning, ett stumt centrum, ett trögt flöde, en kropp som bär mer än den orkar.

Med en låst käke faller kroppen fram. Bröstet sjunker. Nacken sträcks mot skärmar och krav.

När käken får vila sjunker andetaget. Bäckenet hittar sitt stöd. Lymfan får hjälp att röra sig. Ryggraden minns sin längd.

Att dra bak axlarna löser ingenting. Det är att be kroppen hålla ihop det som egentligen vill bli hållet.

Förändring börjar inte i hållningen. Den börjar i nervsystemet. I kraniosakral terapi, där vävnader får släppa. I käken som inte längre behöver bära allt.

11/01/2026

Cuan Wayne Coetzee är känd för sitt arbete med nervsystemet och hur det påverkar kroppens välmående. Hans nervarbete handlar i grunden om att hjälpa kroppen att hitta tillbaka till balans genom att lugna och stödja nervsystemet. Med mjuka, ofta enkla metoder fokuserar han på hur stress, spänningar och gamla mönster kan släppa när nervsystemet får rätt förutsättningar. Målet är ökad trygghet i kroppen, bättre återhämtning och ett mer naturligt flöde i både rörelse och vardag.

10/01/2026

Hur kraniosakral terapi fungerar och vad du kan förvänta dig.

Många kommer med en helt rimlig önskan om att jag ska fixa en axel, en höft, det onda knäet eller alltihop på en och samma gång.

Kroppen fungerar inte som en beställningslista där man kan justera en del i taget på kommando. Därför kan jag vara på din diafragma när det är en höft eller axel som låter högst.

I kraniosakral terapi är det inte jag som bestämmer vad som ska förändras. Det är kroppens eget nervsystem som avgör var, när och i vilken ordning en reglering kan ske, utifrån vad som upplevs som tryggt just nu.

Smärta är ofta slutstationen i ett längre förlopp och kroppen kan därför behöva börja någon annanstans än där det gör ont just nu.

Vi är också lärda att tro att förändring kräver prestation, att vi måste göra rätt, förstå, anstränga oss men nervsystemet svarar inte på krav, det svarar på trygghet.

Du behöver därför inte prestera din läkning. Ofta räcker det att ta behandlingen och låta kroppen visa vägen i sin egen takt.

Många upplever något redan efter första behandlingen, mer lugn, ett djupare andetag, mindre brus. För andra sker förändringen gradvis. Kropp och nervsystem är inga av- och på-maskiner, förändring är en process.

Och ja, behandling kostar pengar.

Att välja kraniosakral terapi är att kosta på sig något som innebär professionell tid, kunskap, närvaro och ett tryggt hållande. Jag driver en verksamhet och tar ansvar för mitt arbete precis som kroppen tar ansvar för sin väg tillbaka.

Det här är ingen snabbfix man köper. Det är ett samarbete, där förutsättningarna skapas och kroppen gör resten.