Funktionsrätt Uppsala kommun

30/01/2026

Nu börjar artikelserien lida mot sitt slut, men det är några till frågor om skolan. Här kommer nästa del!

Inför valet ställde Funktionsrätt Uppsala frågor till samtliga partier i kommunen om funktionsrättsrörelsens viktigaste frågor. Våra egna ståndpunkter kan ni läsa här. Nu, inför nästa val, granskar…

29/01/2026

Fler kan få hjälp, råd och stöd från Anhörigcentrum Uppsala kommun! Nu kan även du som är anhörig till en närstående som bor på vård- och omsorgsboende få tillgång till Anhörigcentrums utbud av råd och stöd.

Vill du läsa mer? https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/nyheter-och-pressmeddelanden/2026/anhorigstod-utokas-och-fler-far-mojlighet-till-hjalp-rad-och-avlastning/

27/01/2026

Hjärnkoll, våga prata om psykisk ohälsa!

Sista tisdagen varje månad kommer ett gäng ambassadörer från Hjärnkoll som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa eller är anhörig med någon som har psykisk sjukdom.

De har fantastiska livsberättelser och kunskaper som de gärna vill dela med andra, med syfte att öka kunskapen och minska stigmat som är kopplat till psykisk ohälsa.

Kom förbi och säg hej 👋

26/01/2026

Missade du nyhetsbrevet förra veckan?

Det finns alltid på vår hemsida, och där kan man även anmäla sig och få det utskickat på mail.

Nyhetsbrev Här hittar du det senaste nyhetsbrevet från Funktionsrätt Uppsala kommun. nyhetsbrev v4 2026Ladda ner Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev? Fyll i här

23/01/2026

Läs senaste delen av vår artikelserie "Vad sa partierna och vad har hänt?"
Den här gången handlar det om elevers möjlighet att nå skolkraven.

https://www.funktionsrattuppsala.se/4177-2/

22/01/2026

Vi på Funktionsrätt har fått frågan från Uppsala kommun om att hjälpa till med att forma en chat-bot som i sin tur ska hjälpa föräldrar till barn med funktionsnedsättning att hitta rätt inom kommunen.

Kommunen gör därför en sammanställning av vad vårdnadshavares vanligaste frågor till kommunen kan vara. Vi undrar; För dig som är vårdnadshavare till ett barn med funktionsnedsättning:

Vilken/Vilka är dom viktigaste frågorna att få svar på angående ditt barns situation?

Svara gärna i kommentarerna eller skriv privat till oss genom vår kontaktsida: https://www.funktionsrattuppsala.se/kontakt/

22/01/2026

“Barn är anhöriga - vågar vi lyssna på dem?”

När vi pratar om anhörigskap behöver vi kunna hålla flera aspekter i luften samtidigt. Vi behöver förstå hur anhörigskapet kan samspela med andra undergrupper av anhöriga.

En anhörig kan också ha egen funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, tillhöra en annan minoritetsgrupp eller exempelvis vara ett barn.

NKA – “nationellt kunskapscentrum anhöriga” har nyligen släppt en stor antologi om just barn som anhöriga som heter “Barn är anhöriga - vågar vi lyssna på dem?”. I antologin skriver 74 författare 40 kapitel som handlar om barn som är anhöriga.

Ett genomgående tema i hela antologin är att barn behöver ses som rättighetsbärare och göras delaktiga i anhörigstödet. Nka skriver: “Barns delaktighet och rätten att bli hörda är ett genomgående tema. För att kunna utveckla effektiva och hållbara interventioner, policy och rutiner för barn och unga som är anhöriga är det avgörande att barnen och ungdomarna är delaktiga, att deras röster blir hörda, samt att deras tankar och erfarenheter tas tillvara.”

Antologin hittar du här:https://anhoriga.se/globalassets/media/dokument/publicerat/publikationer-barn-som-anhoriga/rapporter/antologi-bsa-webben-260121.pdf

20/01/2026

I debatten kring anhörigskap hörs ofta parollen: allt arbete som anhöriga utför ska vara frivilligt! Men verkligheten vittnar om något helt annat.

Att vara anhörig ses oftast som raka motsatsen till frivilligt.

Som anhörig känner många sig tvingade att hjälpa sina närstående och säger istället: vem ska orka när jag inte orkar längre? Vem tar hand om min mamma eller pappa när jag inte längre kan eller orkar? Eller vem tar hand om mitt barn när jag dör?

Att ständigt leva med den allvarliga stress som den här frågeställningen skapar är inte humant eller värdigt. Vi på Funktionsrätt Uppsala arbetar varje dag för att fler anhöriga ska kunna få leva med den trygghet som de förtjänar.

Har du förslag på hur vi på Funktionsrätt kan hjälpa anhöriga i Uppsala? Kontakta gärna linnea.strandberg@funktionsrattuppsala.se

16/01/2026

Istället för att fastna på enskilda punktinsatser kring anhörigskap behöver ett tydligt anhörigperspektiv ligga till grund. Att anlägga ett anhörigperspektiv innebär att anhöriga synliggörs och prioriteras inom området kontinuerligt istället för vid enskilda tillfällen.

I dagsläget står det exempelvis i VIS-dokumentet(vård i samverkan) för SIP (samordnad individuell plan) i Uppsala län att: “Närstående ges möjlighet att delta, när den enskilde önskar det.” Så istället för att endast ändra meningen till att närstående/anhöriga ska bjudas in till SIP, skulle anläggandet av ett anhörigperspektiv ge en tydlig bild av att anhöriga också har rättigheten att delta på ett SIP-möte och att det inte borde utgå endast från den enskildes behov. De anhöriga har också rätt att delta i samverkan kring den enskilde.

Det skulle därmed kunna leda till ett resultat som ger anhöriga den insyn och det inflytandet som de faktiskt har rätt till.

(Bildtolkning: En flicka med down syndrom hålls upp av två vuxna armar med texten "Anhörigperspektiv framför insatser" framför)

13/01/2026

📰Läsa senaste artiklen på vår hemsida om de nya reglerna för VAB!

https://www.funktionsrattuppsala.se/4162-2/

09/01/2026

Det finns ca 1,3 miljoner anhöriga i Sverige som tillsammans står för en samhällsbärande insats! Utan det obetalda arbetet som alla Sveriges anhöriga utför skulle samhället inte fungera.

Därför vill vi på Funktionsrätt Uppsala uppmärksamma anhörigskapet lite extra under de kommande månaderna här på Facebook samt via en workshop. På workshopen kan vi samlas och diskutera vad Uppsalas föreningar anser att nästa steg bör vara inom anhörigstödet i Uppsala. Mer information kommer.

30/12/2025

📰 Debatt i UNT: Kommunen borde erbjuda juridiskt stöd i LSS-ärenden

I en debattartikel i UNT lyfter vi hur LSS-processen har blivit ett juridiskt slagfält där den enskilde förväntas bära hela bevisbördan mot en stark kommunal organisation. När ansökan om rättighetsbaserat stöd kräver juridisk kompetens blir rättssäkerheten i praktiken ojämlik.

Vårt krav är tydligt: vill kommunen arbeta rättssäkert måste man också erbjuda juridiskt stöd till individen. Domstolspraxis ska ses som ett golv, inte ett tak, och LSS ska tillämpas utifrån lagens intention om goda levnadsvillkor och rätten att leva som andra.

Läs debattartikeln på länken och dela gärna vidare.

Ansökan om stöd har blivit ett juridiskt slagfält mellan individen och den byråkratiska koloss som är Uppsala kommun, skriver Michael Jestin.