Dr. Klara Edlund

01/05/2026

Alkohol och ångest. Vad är det egentligen som händer i kroppen dagen efter?

Eftertankens kranka blekhet knackar på, och olyckskorpen kraxar hest... När festen är över och glasen är tomma, vad återstår då? Jo, eftersvallet från gårdagen.

Alkohol och ångest är som ler och långhalm. Ena stunden lugn, självsäker och upprymd – nästa fylld av självkritik, oro och den där gnagande känslan av att ha gjort bort sig. Men vad är det egentligen som händer i kroppen dagen efter?

🧠 Kemiska förändringar i hjärnan: Alkoholen rubbar balansen av serotonin och dopamin, höjer stresshormonet kortisol och lämnar oss med den klassiska känslan av ångest och obehag.
⚡️Blodsockerfall och energibrist: Kroppen skriker efter snabb energi – pizza, chips och socker lockar som aldrig förr.
⚠️ Vätskebrist och inflammation: Alkoholens uttorkande effekt och den ökade inflammationen gör bakfyllan både fysisk och psykisk.

Men det finns sätt att lindra:
💧 Drick vatten.
🍲 Ät näringsrik mat.
🛌 Vila och var snäll mot dig själv.
🌿 Frisk luft och lite rörelse kan kännas skönt.
Sen förstås, den bästa medicinen mot ångest är enkel, billig och tillgänglig samt helt utan biverkningar: Nolla alkoholen.

Alkohol har inga positiva hälsoeffekter men många kända negativa. Var rädd om dig och drick med måtta eller inte alls.

Är du orolig för ditt drickande eller känner du igen dig?
Det finns hjälp att få:
📞 Alkoholhjälpen
https://alkoholhjalpen.se
Tel. 020-844 448

📌 Hetsätning och för mycket alkohol:
Claire – digital ätstörningsbehandling
https://drklaraedlund.se/claire/ eller skicka ett DM 💌

Ta hand om dig själv!

29/04/2026

Claire fyller 2 år.

Det här är 100 liv. 100 historier.
Inte perfekta. Inte färdiga. Inte lika.
Men riktiga.
Människor som någon gång stannade upp
och valde att ta ett steg.
Kanske ett litet. Kanske ett svårt.
Och ibland är det allt som behövs.
Att börja.
100 liv. 100 historier. 12 veckor mot frihet.
Möt de som tagit steget.-->

Länk i bio → Gör självtestet

29/04/2026

🎈 Två år med Claire- vägen mot frihet!

Idag firar vi att för två år sedan lanserade Claire, vårt digitala behandlingsprogram för ätstörningar i fickformat. Även det andra året har varit en resa fylld av insikter, erfarenheter och framsteg. De största stegen har tagits av våra fantastiska patienter och deras närstående.

Claire är ett specialiserat behandlingsprogram med kognitiv beteendeterapi (KBT). Här kombineras digitala behandlingssteg med personliga samtal. Som den fläta det blir när effektiv psykologi möter modern teknik. Claire finns för dig oavsett vad klockan är på dygnet eller var du befinner dig i världen.

Vi vet att tidig hjälp gör stor skillnad och vi ser vilka förändringar våra patienter gör. På bara 10-12 veckor hjälper Claire till att hitta vägen till ett friare liv. Vi kan inte säga det nog många gånger- det går att bli frisk från en ätstörning.

Ett stort tack till alla som är med oss på vår resa. Tillsammans kan vi göra skillnad för fler.

Välkommen om du behöver!

25/04/2026

Du jämför dig inte med en verklig person. Du jämför dig med ett ideal som inte existerar.
På sociala medier möter du samma kroppar om och om igen. Smala tjejer. Definierade magar. Stora muskler. Och hjärnan registrerar det, varje gång, som ett mått på hur du borde se ut.

Det är inte konstigt att det påverkar. Det är en reaktion på en miljö som är byggd för jämförelse. Att jämföra sig med flocken är faktiskt en av våra allra äldsta överlevnadsmekanismer – men den är inte anpassad för ett flöde som aldrig tar slut.
Forskning visar att social jämförelse på sociala medier hänger ihop med mer kroppsfokus, ökat missnöje och fler ätstörningssymtom.
(Bonfanti et al., Body Image, 2025)

Du är inte ensam om det här. Och det är inte ett tecken på svaghet.
Scrolla varsamt. Var rädd om dig 🫶🏻
Behöver du stöd?

Länk i bio → Claire

22/04/2026

Du har inte valt det flödet. Det har valts åt dig.
Algoritmen lär sig snabbt vad du stannar vid – inte bara vad du gillar, utan vad du tittar lite längre på. Några sekunder extra på en video om kropp eller mat räcker för att du ska få mer av samma. Och mer. Och mer extremt.
Det är inte slump. Det är design.

Forskning visar att personer med känslighet för ätstörningar får betydligt mer innehåll om utseende, bantning och träning – och att det ökar risken för kroppsmissnöje och nedstämdhet.

Scrolla varsamt. Välj vad du tittar på med omsorg. Var rädd om dig
Vill du veta mer eller behöver stöd?

Länk i bio.

21/04/2026

Tänk om exosomer kan ge oss ny kunskap om vilken roll träning och rörelse kan spela i samband med ätstörningar?

I arbetet med den här översiktsartikeln har jag haft glädjen att få hänga med på ett hörn i diskussioner med briljanta kollegorna vid universitetet i Sørøst, Norge, Dr. Mona Saebø, Dr. Sannija Goleva-Fjellet och Professor Solfrid Bratland-Sanda.

Nya spännande frågor om de små signalbärarna som cellerna skickar mellan kroppens organ, exosomerna.
Vår artikel utforskar hur exosomer kan hjälpa oss förstå varför träning ibland är del av problemet och ibland av lösningen vid ätstörningar.

Forskning visar att träning påverkar exosomers innehåll och signaler, inklusive sådana som är kopplade till hjärnans plasticitet, muskelåterhämtning och metabolism. Resultat från andra kliniska områden tyder på att dessa signaler kan påverka hjärnhälsan – men studier om ätstörningar saknas fortfarande.
Det här är kunskap som öppnar upp för nya möjligheter att utveckla biomarkörer och mer individanpassad behandling för ätstörningar.
Vår översiktsartikel är nu publicerad och den är ett tydligt exempel på tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare inom genetik, molekylärbiologi, klinisk psykologi och idrottsvetenskap.

🧬 Forskning angår alla. Forskning för oss framåt 🧬.

20/04/2026

17/04/2026

I förra veckan medverkade jag i där jag samtalade med Linda Olofsson om ätstörningar hos unga.

Samtalet fokuserade på:
🔹 Att varmare väder, studentfiranden och sommarlov kan vara jobbigt
🔹 Sociala medier och kroppsideal
🔹 Vad man kan vara uppmärksam på som förälder

Vi påminner om att ätstörningar är vanliga, allvarliga och oftast osynliga tillstånd. Snabb hjälp är vägen till bästa återhämtning.

Tack ”Fråga Doktorn” för samtalet 💛.

14/04/2026

I morgon kl 17:45 samtalar jag med Linda Olofsson i SVT Fråga Doktorn. Samtalet handlar om ätstörningar hos unga, om sociala medier och vad föräldrar kan vara uppmärksamma på hos sina barn. Direkt efter programmet kan du chatta med mig. Hoppas vi hörs!

https://www.svtplay.se/video/emyqBpy/fraga-doktorn/ons-15-apr-19-30

14/04/2026

Stäng ringarna! ⌚️🔵🟢🔴

Jag vågar påstå att de flesta idag vet vad det innebär att “stänga ringarna”. Att det handlar om mått på beteenden som förknippas med hälsa. Som träning, rörelse, hur mycket vi står upp och när vi behöver ta en paus. Tanken i grunden är god. Men helt krasst är det också mätningar direkt kopplade till vikt – på var och varannans arm.

⚠️ Problem med smarta klockor:
Ökar upptagenhet med vikt
Ökar fokus på förbränning av energi
Ökar oflexibla regler kring träning och rörelse
Eldar på tvångsmässig träning
Skadlig kontrollfunktion vid ätstörning

⁉️ Varför använder vi smarta klockor?
Gå ner i vikt
Förändra sin figur
Bygga muskler
Bli hälsosam

⌚️ Vem ger ofta råd om att använda smarta klockor?
Läkare
Föräldrar
Lärare
Sjukvårdspersonal

🛟 Kan smarta klockor vara hjälpsamma vid ätstörningar?
Ja - tillsammans med en professionell med goda kunskaper om ätstörningar som håller i behandling.

Hur då?

🕰️ Sätt maxtid för:
Antal steg
Antal minuter träning (ibland 0)
Mängd rörelse
🧘‍♀️ Säkerställ återhämtning:
Andningsövning
Någon minut i stillhet

⬅️ Gör om - gör rätt
Om du ska använda aktivitetsklocka i din vardag - gör det smart!

Påminn dig om vad du gillar ❤️
Trotsa ätstörda regler
Flexibilitet och variation är vägen
Tålamod
Ärlighet
Be om hjälp!

Gör träningen till din! Träning kan bli en del av din väg ut ur en ätstörning. Det kan bli ett vaccin mot framtida ohälsa. Du behöver, och ska inte, göra det själv. Be om hjälp. Hitta din väg!

dr.klara.edlund

12/04/2026

Har du känt en stark impuls att röra dig, trots att kroppen är trött och energin låg? Det är ingen slump – det är biologi.

När kroppen får för lite energi sjunker nivåerna av hormonet leptin, som bland annat reglerar hunger och aktivitet. Lågt leptin signalerar att vi behöver söka efter mat – vilket kan öka impulsen att röra sig, även när kroppen egentligen är i behov av vila.

Men här är den viktiga biten:
▪️ Träning när kroppen får för lite energi är inte hållbar träning. Det ökar risken för skador, hjärtproblem och påverkan på skelett­hälsan.
▪️ Att äta för lite påverkar alla kroppens system, inte bara vikten. Muskler förtvinar, lederna blir instabila, hjärtat försvagas och blodcirkulationen påverkas.
▪️ Energiåterhämtning och näring återställer balansen. När leptinnivåerna stiger igen minskar den tvångsmässiga impulsen att röra sig.

🔋 Träning ska ge energi – inte ta den.
🧠 Kroppen är inte lat, den är smart.
👂 Lyssna på den.

dr.klara.edlund

10/04/2026

Så beskriver idrottare som fastnat i det som kallas yips, twisties, spärrar, lost movement syndrome eller performance blocks. Det handlar om problem att utföra rörelser som nyss var automatiska. Rörelser som idrottaren tidigare behärskat med självklarhet. Det kan vara en putt eller sving för golfaren, en skruv för gymnasten eller ett hopp för konståkaren.

❓ Varför uppstår performance blocks?
◻️ Svår stress
◻️ Trauma
◻️ Ångest
◻️ Motoriska färdigheter arbetas fram för snabbt
◻️ Obalans – träningsdos och återhämtning
◻️ ”Missar” som ger rädsla och oro

Performance blocks ≠ psykisk ohälsa. Men psykisk ohälsa är vanligt tillsammans med performance blocks!

Det finns hjälp att få!

❓ Hur då?

Specialiserad hjälp att se samband:
◻️ Psykisk ohälsa
◻️ Ätstörningar
◻️ Energiintag
◻️ Träning – återhämtning
◻️ Trygg idrottsmiljö
◻️ Utveckling av blockering

Med det kan blockeringen hävas och genomföras även under press.

Utifrån den forskning som finns tillsammans med idrottarens beskrivningar har jag utformat ett behandlingsprogram för performance blocks. Det har jag jobbat med i över 10 år. Utvärderingen är den uppenbara och mätbara – att idrottaren åter kan utföra den rörelse som varit blockerad.

Med rätt bedömning, i synnerhet att performance blocks ofta förekommer tillsammans med psykisk ohälsa och otrygga idrottsmiljöer, kan det gå ganska fort att komma till rätta med de här problemen. Det finns all anledning att vara hoppfull och att söka hjälp.

dr.klara.edlund