20/02/2026
Hur hjälper du bäst någon i stress?
De flesta vill hjälpa genom att lösa problemet i stunden. Men i stress fungerar inte hjärnan så.
När kroppen går in i en stressreaktion tar amygdala, vårt alarmsystem, över. Vi kan inte tänka logiskt och klart utan gör oss redo att fly, fäkta, frysa eller pleasa. Om hjärnan inte får signaler om att läget är tryggt igen kan kroppen fastna i stressreaktionen.
I det här läget har vi svårt att ta bra beslut och se hur saker hänger ihop. Om du går in och försöker lösa problemet åt din vän eller kollega här är risken stor att hen inte kan ta till sig det. Kapaciteten finns helt enkelt inte just då. Vi behöver tillgång till pannloben för att kunna reflektera, väga alternativ och agera medvetet – och den tillgången minskar kraftigt under stress.
Kanske har det hänt något som verkligen är upprörande – och då kan vi, i all välmening, råka spä på stressen ytterligare genom att elda på känslorna eller bekräfta katastroftankarna.
Det en stressad individ oftast behöver är ett reglerat nervsystem i sin närhet. Som barn går vi till våra föräldrar, eller dem vi har starkast anknytning till, för att få hjälp med regleringen. Vi co-reglerar. Genom det lär vi oss så småningom att reglera oss själva – om anknytningen ger trygghet.
Men i en vardag där stress är konstant närvarande har många av oss tappat delar av den förmågan. Det du kan bidra med är att själv behålla ditt lugn – i ton, tempo och rörelser. Visa att du finns där och står kvar. Hålla om – fysiskt (om personen är öppen för det) eller symboliskt. Signalera att din kollega är okej, oavsett vad som hänt. Ge trygghet.
Ibland är ditt lugn mer hjälpsamt än den bästa lösningen.
Vem är du när kollegan eller din vän stressar – den som löser problemet eller den som står för lugnet?
PS – självklart behöver vi långsiktigt se över vad det är som orsakar stressen. Och lösa det.
