Pa Pa - kropps-, rörelse ock känsloterapeut. Fysisk ock mental rörelse. Smärta, stress ock förändring Pa - Det som händer i fötterna händer i kroppen.

Vi arbetar med smärta ock skador, sjukdom ock ohälsa, balansering ock energikickar. Det är jag som startar processen. Sen gör vi det tillsammans.

—Jag kunde göra mer…Varför gjorde jag inte mer? Varför fick jag inte mer gjort?Jag antar att det är nån slags grundfråga...
06/04/2026


Jag kunde göra mer…

Varför gjorde jag inte mer? Varför fick jag inte mer gjort?

Jag antar att det är nån slags grundfråga i det där med att inte duga. Att inte räcka och vara nog. För mig har det varit så.

Men ibland, ofta, borde jag kanske gjort mindre. Försökt mindre. Tagit mindre ansvar och låtit saker, tillstånd, människor och mig vara. Vara i fred.

Tagit i mindre. I fysisk och mental rörelse.

Folk tar i så. För att leva. För att träna. För att, som de säger, må bra. Och för att ha kontroll att bära omkring på.

Jag övar på att ge opp. Jag säger ge opp. Men menar släppa taget. Inte släppa taget som i att lämna, vända ryggen till. Mer som att öppna. Tillåta. Ha händerna tomma, inte fulla, upptagna. Tomma händer, tomrum, med plats för det som vill komma.

Jag släpper mig själv fri.

Kalla det att ge opp.
Eller att släppa taget.
Eller att ge sig hän.

Jag tror jag kallar det för att ta i mindre. Att röra sig lättare. I fysisk och mental rörelse.

I fysisk och mental och känslomässig rörelse.

De sitter ju ihop, du vet.

Kom så hjälper jag dig.

—”Möjligen begynnande artos”Smaka på den diagnosen. Själv har jag röntgad ock diagnostiserad ”lätt artros” samt ”begynna...
31/03/2026


”Möjligen begynnande artos”

Smaka på den diagnosen.
Själv har jag röntgad ock diagnostiserad ”lätt artros” samt ”begynnande hallux valgus”. Ännu vanligare är alla höga ock låga fotvalv som bedöms utifrån utseende o inte efter funktion. Många människor jag möter beskriver sina fötter utifrån diagnosen de fått, inte utifrån besvären de haft. Ibland har de inte haft några besvär. Men de kommer få! Det har läkaren, fysioterapeuten eller fotvårdaren sagt. Eller grannen. Ilägg, livslång smärta o rullstol kommer bli domen om du vågar gå barfota bara det minsta!

Vet du vad: det händer att läkaren, fysioterapeuten, fotvårdaren ock grannen gissar diagnoser. Ganska ofta. Bara för att kunna sätta ord på något. Och ibland, när vi kallar något som inte finns för något, så har vi skapat det. För vad betyder egentligen ”Möjligen begynnande artos” i praktiken? Att jag kanske kommer att börja få problem sen? Och hur begynner hallux valgus? Hur högt ska ett fotvalv vara om jag har storlek 41 i skor? O om jag har 38? Ock vem är det som trampat ut alla uttrampade hälkuddar?

Så många utdömda fötter jag mött som egentligen mår finfint.
Så många fötter jag mött som blivit bättre när de väl sluppit ilägg och skor.
Så många höga och låga fotvalv jag mött som fungerat alldeles utmärkt.
Och så många riktiga besvär som faktiskt går att åtgärda.

En gissning är en gissning är en gissning. Att kalla den för diagnos gör den varken mindre gissig eller mer relevant, oavsett vem som gissar.

Kom så kollar vi på dina fötter som en del av en kropp, inte som en diagnos.

—Hur bra vill du må?— Jag tränar 4 gånger i veckan, äter hälsoriktigt och mediterar varje morgon.— Varför då?— För att m...
26/03/2026


Hur bra vill du må?

— Jag tränar 4 gånger i veckan, äter hälsoriktigt och mediterar varje morgon.
— Varför då?
— För att må så bra som möjligt. För att orka med min vardag och inte få ont.
— Är det din definition av att må så bra som möjligt? Att inte få ont av din vardag?

Vi får lära oss olika hälsoverktyg, medel, men glömmer ofta att fundera på vad vi ska ha dem till, inte bara att ”må bra”, utan hur - på vilket sätt vi vill må bra.

- Om vi till exempel lever ett stressigt liv med mycket bråttom, eller om vi sitter fast i en dålig relation, är kanske inte vitaminer och yoga lösningen.

- Om det alltid är ”mycket nu”, är kanske inte svaret att trycka in mer träning, andningsövningar och stretching.

Verktyg kan verkligen vara bra, men risken finns att de blir självändamål och att välmåendet fastnar i bra eller dåligt samvete, känslan av att ha varit ”duktig” eller av att inte ha varit det.

Vi anpassa våra liv efter livspusslet. Men vad händer om vi gör tvärtom?

Hammare, såg och skruvdragare är bra verktyg, men om du inte vet vad du bygger så blir det mest hamrande för hamrandets egen skull. Eller som att laga med tejp för att skjuta problemen framför sig.

Så. Hur vill du må?

Kom så hjälper jag dig.

Ps. Nästa vecka flyttar jag in i MOD’s nya lokaler på Renvägen 14 (samma hus som Signes trädgård). Färdigbyggt kommer det inte vara. Men det blir himla bra när det är klart.

—Väggen inutiDen sitter på insidan. Väggen som vi slår huvet i. På insidan sitter den. Alltid. Fast vi söker där ute, ef...
25/03/2026


Väggen inuti

Den sitter på insidan. Väggen som vi slår huvet i. På insidan sitter den. Alltid. Fast vi söker där ute, efter orsaken till stressen. Utmattningen. Väggen. Är det jobbet. Chefen. Relationen. Pengarna. Svärmor. Eller livspusslet.

Men den är aldrig där. Det är därför vi inte ser den komma emot oss. Väggen är i oss. Inuti. I våra vanor. Mönster. Trauman. Vi har lärt oss den.
Lärt våra kroppar. Kroppshjärnor. Nervsystem.
Byggt väggar att springa in i.
Inuti.

Där bor duktiga flickor och riktiga karlar som inte ber om hjälp.
Där bor prestationsångest.
Där bor oron som säger ”Tänk om”, och rädslan för allt som kan hända.
Där bor försiktigheten som säger ”Akta!”
Där bor kontrollen som aldrig får tappas, och anpassningen efter andras önskan.

Där inne bor förväntningarna, som gör mig besviken när de inte uppfylls. Besviken och oduglig.
Där bor samvetet, det dåliga, för att jag inte räckte till, inte var ofelbar, inte dög.

Men det ser vi inte, vi som tittar utåt, framåt, vi som kämpar för att bli vårt bästa jag eller för att leva lite längre sen. Nån annan gång. Vi som kämpar på och lagar själen med plåster så länge det går. Eller bygger murar som ska skydda oss mot yttervärlden.

För vi redan har byggt mot innervärlden. För att skydda oss mot oss själva.

Den muren. Väggen. Som vi går in i.
Sitter inuti.
Alltid.

Kom så hjälper jag dig att hitta den.

Kom så hjälper jag dig lossa på spänningarna.

—Hälsporre?”Jobbar du med hälsporre? frågade han. Ja, svarade jag i farten, utan att vidare gå in på vad det innebär. Fö...
24/03/2026


Hälsporre?

”Jobbar du med hälsporre? frågade han. Ja, svarade jag i farten, utan att vidare gå in på vad det innebär. För hälsporre är, som många andra diagnoser, en slasktratt som
a. oftast inte startar i foten, och
b. sällan ens är hälsporre.

Hälsporre är en benpåväxt i ett senfäste på undersidan av calcaneus(hälbenet). Det är mycket vanligt och sällan något man märker av. Det går inte att ställa diagnos korrekt utan röntgen. Så när det görs (vilket sker ofta) är det hittepå.

Det man oftast känner av går under benämningen plantar fascit, vilket också är något av en slasktrattsdiagnos för smärta under foten. Det vill säga att den, som ofta i fallet med diagnoser, bara syftar till enskilda symtom men inte så mycket till själva orsaken, vilka varierar och ofta inte inte ens sitter i foten.

Det är en anledning till att symtombehandling av foten sällan fungerar. En annan orsak är att den har typen av smärtproblematik har en lite egen k***a: behandling hjälper inte alltid i akutskedet, och till slt går smärtan oftast över av sig själv.

Så jag jobbar dubbelt. Dels försöker jag lindra smärtan akut. Ibland funkar det faktiskt. Men framför allt försöker jag öppna upp rörlighet och flöde i fot, ben och kropp för att hindra återkomst, eller att besvären sätter sig någon annanstans.

Vilket de ofta redan gjort. Spända baklår och stela fötter, höfter, bäcken, rygg och nacke finns ofta med när säger att vi har hälsporre.

Åkommor har en benägenhet att sitta i kroppen. I hela människan. Inte i enskilda kroppsdelar.

Så vi börjar där. I hela dig.

19/03/2026

Gästspel i Varberg
hos Ida på härliga . En dag full av behandlingar och förberedelser för morgondagens föreläsning om fötter. Sicket kul jobb jag har!

—Äg din rörelse. När vi ses vill jag ge dig av det här:- En rörligare kropp som gör mindre ont. Jag återställer flödet i...
17/03/2026


Äg din rörelse.

När vi ses vill jag ge dig av det här:

- En rörligare kropp som gör mindre ont. Jag återställer flödet i kroppens inre och yttre rörelse, ungefär som när man rensar i en bäck så att den kan rinna fritt.
- Rörligare, starkare fötter. Vi gör dem till en del av din kropps rörelse igen.
- Förändring. Vi hittar verkliga orsaker och identifierar vanor. Jag kallar det fysisk och mental rörelse.
- Lugn och ro. Jag upptäcker och balanserar stress och hjälper din kropp och själ att ta i mindre, inte mer. Hur lite kan du ta i?
- Allt det här stärker ditt immunförsvar, ökar din ork och ger dig mod.

Jag vill visa dig din kropps rörelse. Inte träning eller måste-göra-övningar eller rätt teknik. Jag vill att du ska äga din rörelse. Din egen. Både mental och fysisk rörelse.

Då kan du släppa den och låta den gå av sig själv. Då blir den lätt och inte svår. Då kan du kan ta i mindre och få mer gjort.

Det är då du och din kropp fungerar som bäst. Oavsett vad du vill ha din rörelse till.

—Skavsåret och bananenHon kom på behandling för att komma tillrätta med smärtan i kroppen, främst i ryggen och axlarna. ...
12/03/2026


Skavsåret och bananen

Hon kom på behandling för att komma tillrätta med smärtan i kroppen, främst i ryggen och axlarna. Bäckenet bråkade och det var svårt att springa, inte minst för att hon fick andtäppa vid ansträngning. Känslig tarm, lite reumatisk värk och problem med ämnesomsättningen besvärade henne också. Hon levde ett stressigt liv men hade till en början svårt att se sambandet mellan det och sina besvär.

Dessutom hade hon problem med känseln. Hon kunde få skoskav av sina skogspromenader utan att märka något.

Vi jobbade på med zonterapi, stressortering och rörelseövningar, både fysiska och mentala. Den stela kroppen mjuknade, ledbesvären minskade liksom andningsbesvären. Kroppen började över huvud taget fungera som en kropp; Magen blev bättre, hon kunde börja springa och känseln i fötterna kom tillbaka.

Det var bara en sak.
Hon fick sluta äta banan. I takt med att nervsystemets signaler började gå som de ska, kunde hon också känna konsistensen av föda i munnen på ett sätt hon inte kunnat tidigare. Nu upptäckte hon hon att hon inte gillade bananens konsistens.

Stress börjar i kroppen.

—Stress sitter inte i huvudet.Jag tar det igen. Stress sitter inte i huvet. Stress sitter i kroppen. Det är därför stres...
10/03/2026


Stress sitter inte i huvudet.

Jag tar det igen.

Stress sitter inte i huvet. Stress sitter i kroppen.

Det är därför stresshantering och KBT funkar lika bra mot stress som alvedon mot smärta. Det vill säga inte alls. Avedon bedövar. Precis som de flesta åtgärderna mot stress; de förändrar inte orsaken. De gömmer den bara.

Stressen sätter kroppen i beredskap genom att spänna muskler och hindra naturlig återhämtning. Allt det där som blir till stelhet, smärta, sämre rörlighet och allt annat som vi brukar klassa in under etiketten ”Ålderskrämpor”.

Så att reglera eller reducera stress med tankar, utan att börja förstå vad stressen gör i och med kroppen, är faktiskt lite hittepå.

Eller bedövning.

Därför jobbar jag med både hjärna och kropp, både fysisk och mental rörelse.

Kom så hjälper jag dig hitta in bakom symtomen. Bakom smärtan och stelheten. In under skinnet, till den verkliga stressen, inte bara symtomstressen.

Min sanning?Jag minns hur arg hon blev när hon inget svar fick. Ämnet för frågan har jag glömt, men det var något som rö...
07/03/2026

Min sanning?

Jag minns hur arg hon blev när hon inget svar fick. Ämnet för frågan har jag glömt, men det var något som rörde sig utanför min sfär och som jag inte var insatt i. Ändå ville hon veta vad jag tyckte. ”Jag vet inte”, upprepade jag som svar, ”jag kan för lite om det”. Idag fattar jag att ilskan inte handlade om mina åsikter, utan om den uteblivna bekräftelsen av hennes.

Där och då handlade det bara om den frågan. Idag har det blivit ett aktivt beslut, en markering mot en värld som verkar leva på åsikter och tyckanden. Vi positionerar oss, grupperar oss och skapar tillhörighet eller avstånd. Det vi kallar värderingar är sällan mer än dåligt underbyggda tyckerier. Vi gör det lätt för oss och söker bekräftelse hos s.k. likasinnade, som om våra åsikter blev sannare då. Och mer eller mindre tvivelaktiga studier för varendaste liten ståndpunkt finns att ta till vid behov.

”Jag säger bara vad jag tycker”, säger vi och kallar det för ärlighet, som om åsikter vore sanningar. Det är de ju inte, och så länge dina åsikter inbegriper skuldbelägganden eller hur andra människor borde leva sina liv, så är den förmenta ärligheten bara oförskämd.

”Men var och en har sin egen sanning”, hör jag någon invända. Nej, det har inte var och en. Var och en har sina vinklar, sina erfarenheter, sina rädslor, sina begränsningar, sina skygglappar och sina filter. Det blir inte olika sanningar av det. Den blir bara målad i olika färger. Eller får olika syften.

Vi har åsiktsfrihet i vårt land, än så länge, och det är jag djupt tacksam för. Men därifrån till att upphöja åsikter till sanning och verklighet är steget långt. För oftast vet vi inte vad vi pratar om. Ofta har vi fel. Och även om vi inte har fel, så är våra tyckor för det mesta bara snävt åtsittande perspektiv som inte ger rörelsefrihet på våg mot förståelse, respekt, kärleksfullhet och förlåtelse.

Så jag undviker åsikter, både mina och dina, så långt jag kan. Och i den mån jag ändå tycker saker (jag är ju inte nihilist) så strävar jag mot att tycka om, inte emot, med massor av perspektiv och nyanser.

Somliga tycker jag krånglar till det. Men vill du veta min åsikt får du vara beredd på långa utläggningar.

—Utanför din begränsningKan du röra dig utanför din begränsning?Kan du röra dig utanför sin rörelse?Kan du expandera uta...
05/03/2026


Utanför din begränsning

Kan du röra dig utanför din begränsning?
Kan du röra dig utanför sin rörelse?
Kan du expandera utanför sin självbild?
Hur vet du vad du inte kan?

Det handlar inte om att stretcha en muskel eller reglera ett nervsystem. Ditt nervsystem håller i dig när du håller i nervsystemet. När du gör dig mindre än du är. När inte hela du får vara med.

Det är inte bristen på träning eller medveten andning som är problemet. Det är inte kroppen som bråkar med dig när det gör ont. Det är inte bristen på kunskap eller att du inte läkt färdigt. Du är redo.

Det allra mesta vi lär oss om fysisk och själslig hälsa är symtomlindring som faktiskt mest hjälper dig att stanna i din trånga box lite till. Men din rörelse är stor och din själ är större, de vill ha rymd, de behöver frihet att vifta med tårna. Inte begränsas och regleras. De behöver inte lära sig.

Din kropp pratar med dig. Hela tiden.
Om vad den bär och vad den burit.
Vilken väg den vandrat.
Vartåt den vill vara på väg.
Den kan redan.

Be den inte vara tyst.
Lyssna.
Låt dig vara den du är.
Hela du.

Kom så hjälper jag dig..

—Ålderskrympling?När min far var trettio mätte han 179 cm. Tjugo år senare hade han kroknat och i takt med att han krymp...
04/03/2026


Ålderskrympling?

När min far var trettio mätte han 179 cm. Tjugo år senare hade han kroknat och i takt med att han krympte några cm, växte jag förbi honom till ståtliga 179,5 vid trettio års ålder. Snart trettio år senare är jag rakare och rörligare. Idag mäter jag 181 cm.

Men det fick pappa aldrig se. Hon gick ur tiden för över 30 år sedan, när jag fortfarande var 179,5. Undrar hur lång eller kort han blivit om han levt kvar. Oavsett vilket, så saknar jag honom. Mycket.

Hur åldersväxer man istället för ålderskrymper??
Det finns flera orsaker, såklart. Men rörligheten är det främsta. Spända, stela muskler drar ihop kroppen. Rörlighet låter kroppen släppa ut sig i sin fulla längd.

Markkontakten. Fötterna bär mig uppåt istället för att hålla emot mig neråt.

Tillåta rörelse. Kontroll håller i. Släpp hållningen ock bålstabiliteten fria. Tillåt fötterna och kroppen att röra sig fritt, och de kommer att röra sig uppåt.

Ålderskrympning och ålderskrämpor kommer inte så tidigt som vi tror. Man kan välja att skylla på åldern, eller att inte göra det.

Kom så hjälper jag dig att växa.

(Eller köp En handbok om fötter, och få förståelse och tips på vägen.)

Adress

Frejgatan 32
Stockholm
11326

Öppettider

Måndag 09:30 - 18:00
Tisdag 09:30 - 18:00
Onsdag 09:30 - 18:00
Torsdag 09:00 - 18:00
Fredag 09:00 - 17:00

Telefon

+46733800059

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Pa postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Praktiken

Skicka ett meddelande till Pa:

Dela

Share on Facebook Share on Twitter Share on LinkedIn
Share on Pinterest Share on Reddit Share via Email
Share on WhatsApp Share on Instagram Share on Telegram